torsdag 30 mars 2017

Lite energi tack!


Vilka skönheter! "Hemmavärpta" ägg är något som kan göra en lycklig. Det är nästan svårt att tillåta sig själv att knäcka skalet.


Jag har två lediga dagar nu med tjejerna, en igår och en idag. Ska sedan jobba hela helgen lång. Jag tycker så mycket om mitt jobb, men helgerna känner jag är väldigt långa och tunga. Måndagen efter en jobbarhelg är en ren mardröm för mig. Jag är då så trött, hjärnan funkar inte och varje liten motgång blir enorm. Skulle helst sova bort hela dagen, men ensam hemma med fört två sedan tre små barn, då går det lixom inte att sova. Känner mig redan nu orolig för den dagen, men det hjälper ju inget vidare att oroa sig i för väg. 


Det går nu att cykla med tjejerna till förskolan. Nere på byn är asfalten framtinad. Så skönt att inte vara bunden till en bil.
Dock är det på vår gård och vår lilla väg bara en massa is. Minstlillan kan inte vara ute och leka utan att ständigt halka omkull. Hoppas att solen hittar in till oss och smälter bort den snart. Till min glädje upptäckte jag att det är skare. Sicken lycka. Då går det ju att leka uppe på snön på gården och hela åkern. Det finns nästan inget annat som kan ge en en sådan stor frihetskänsla som skaren.


Har man inga vårblommor får man väl fixa lite själv då.


 Solen värmer så skönt. Huden är nästan genomskinlig på grund av den långa avsaknaden av sol. Och energin känns på samma vis. Nu gäller det att börja samla på sig av all den energi solens strålar kan ge.


söndag 26 mars 2017

I det lilla


Vad jag börjar att längta efter små fina ljuvliga vårblommor. I rabatten vid vår second hand butik Fyndet hade dessa små fina snödroppar kikat fram. Jag blir så otroligt glad av dessa första blommor. Som ett löfte på att våren faktiskt är på väg.


Vägen hem till oss är delvis lerig, delvis isig. Som livet vid en grusväg är om våren. Man får se sig för vart man sätter sina steg.


I år kommer jag att ha världens finaste påskris. Grannarna har så fina höns och jag fick några av deras fina fjädrar som de tappat. Jag blev så ledsen då jag fick höra att fjädrar man köper är fjädrar som dragits från levande höns. Så ont det måste göra. Känns mycket bättre att ha fjädrar som man vet att de inte har slitits från någon höna utan att de själv har tappat.


De är så vackra vart ett av dem. Jag har redan tagit in lite ris för att de ska hinna växa fram små gröna blad på till påsken.


Det finns så mycket vackert att sikta in sig på. Blunda för det fula och rikta in sig på det fina. Jag har svårt för det ibland, men det är bra att påminna sig om att det fina finns ofta i det lilla. Hoppas du får en fin vecka!

lördag 25 mars 2017

Lördagsbestyr


Ledig lördag, det tycker jag om. En lördag som dessutom innehåller våffeldag, soligt vårvinterväder och grillpremiär hos en nära vän, ja du hör ju, det kan ju nästan inte bli bättre. 





Mellis åt vi ute vid ladan på åkern nedanför vårt hus.


Längtar så efter skare, men det är tur att det finns snöskor. Lite surt annars att se barnen sväva lika alver uppe på snön medan man själv sjunker ner för varje steg man tar.




Alla drack vi olika drycker. Jag och Robin kaffe, storebror varm choklad med grädde, stora lillasyster varm svartvinbärssaft och mintlillan festis.


Dagen avslutades hos en nära vän som bjöd på grillfest. SÅ sjukt gott det är med grillat alltså. Extra gott i ett trevligt sällskap. 


fredag 24 mars 2017

Lite från oss


Nu börjar vårpyntet komma fram lite eftersom. Jag ser det mer som vårpynt än som påskpynt. Tycker att det är så fånigt att ha en liten låda full med påskpynt som mest bara befinner sig i den mörka lådan årets alla månader och bara står framme i en ynka vecka, eller kanske max två. Nej här står det framme en rätt lång tid, och som sagt vårpynt kallar jag det och våren är ju en rätt lång tid.  Jag har längtat så länge nu (känns det som) efter att få vårpynta. Gult, ljusgrönt, turkost, lila, orange i en salig blandning.


Till köksfönstret har jag köpt lite nya blommor. Hoppas bara att minstlillan kan hålla sig från att slita loss alla lila blommor. Hon har redan hunnit slita av och smula sönder några innan jag han stoppa henne.


Denna söta lilla duk fick jag alldeles nyss av min svägerska Frida.


En farligt söt liten godisskål. Man får nästan lust till att äta upp hela skålen.


Vårt hem i en salig röra av stök, tvätt och lekande barn. Eller ja bråkande är de väl kanske mest av tiden och lekande där emellan.

Minstlillan hon är ständigt sysselsatt av den ena eller det andra.


Satte henne en dag att diska en stund så att jag fick laga mat utan att måsta bära omkring på henne samtidigt (hon börjar att bli rätt så tung). Gick bra till en början, men sedan blev det väldans blött mer än just i diskhon.


Man kommer ju åt mycket bättre om man sätter sig på bordet eller bänken. Fattar inte varför det skulle vara så farligt... Denna pall är hennes bästa vän. Den ömma modern är väl inte precis lika glad i den kära vänskapen.


 Söt som kanin.


Eller så finner man henne stående på en pall.


Hihi, ja det var lite om vår minstlilla. Söt som socker är hon och jag är så tacksam över att få ha henne till låns ett par år. För det är ju så med barn, de kan driva en till vansinne, men ändå älskar man dem till månen och tillbaka tusen gånger om. 


Storasysters rum går sakta med säkert framåt i sin renovering. Som sagt sakta, men det är ju så det blir när inte tiden eller framför allt orken finns. Just nu är vi i färd med att sätta upp gipsskivor och funderar kring vilken tapet vi och hon ska välja. Jag tycker hemskt mycket om den blårutiga, men lilla storasyster är mer inne på den ljuslila (den längst upp till höger). Det blir ju hon som får bestämma. 



Vårtecknen börjar att ta mer och mer plats längst flödet bland de jag följer på min instagram. Här hos oss finns ännu inte så många mer än det underbara ljuset och att solen börjar att värma kinden. Videung tycker jag så mycket om och det finns det en hel del av. Det går inte att låta bli att plocka några kvistar och stryka de mjuka, ulliga, gulliga mot mitt ansikte.




söndag 19 mars 2017

Helgbestyr


Under helgen skulle det vankas sovgäster. Alltså gäster som skulle sova över hos oss. Så kul. Jag och lilla storasyster fick ett fasligt sjå att städa lekrummet, som också fungerar som gästrum. Det gick nämligen nästan inte ens att gå där inne utan risk att falla och slå sig.
Vi började med att hiva ut nästan rubbet i köket. När golvet var någe så när fritt möblerade vi om. Sedan åtog vi oss "rubbet". Det var ett fasligt jobb med att hitta vart var sak skulle vara, men tillslut blev vi faktiskt klara och oj så fint det blev. 


Dagarna flöt på med lek, bus, stök och allt som tillkommer med ett hus fullt av barn. Solen sken underbart och jag och min svägerska och vän Frida tog en skön promenad när småtjejerna skulle sova.

På söndagen drog sovgästerna hem och vi åkte på Gudstjänst i Robertsfors. Under eftermiddagen tog jag och Sigrid en promenad i solen med vagnen. Tänk vad härligt att det är så ljust och soligt långt in på eftermiddagen.



Nu börjar en ny vecka. Det är så skönt att veta att nu ligger alla ljusa dagar framför.

torsdag 16 mars 2017

Tjejerna bakar bullar


Det blir så ljust och trivsamt i hemmet då solen strålar in så vackert. I och för sig syns ju även stöket dubbelt så bra, men äsch jaja så kan det vara..


Gårdagen var en riktig trött dag. Jag ville bara vila, utan möjlighet att kunna vila. Dagen i dag var mycket bättre. Kände att jag hade energi till saker, en sådan skön känsla. Tur var väl det, för jag hade lovat lilla storasyster att vi skulle baka bullar.


Minstlillan fick vara med och blanda i hop degen. Så vansinnigt gullig hon blev i kockmössan. 


Lilla storasyster smälter smör. 


Efter att degen blandats klart, la vi över en bakduk att strök lite över duken och sa "natt, natt" till degen. Nu skulle degen få jäsa och vi äta lunch. Efter lunchen fick minstlillan krypa ner i vagnen för att sova en stund och jag och lilla storasyster passade på att få lite solenergi. Äntligen är den här, den ljuva tiden då man kan sitta mot en vägg i solen huuur länge som helst och bara njuta av fågelkvittret, snödroppet och känna solens värme mot ansiktet. 


Vi delade degen i två lika stora bitar och degade och kavlade. 


Och så fick de sova igen under vackra gamla kökshanddukar. 


 
Lite äggsmet penslat, strössla strösocker och skjuts in i ugnen.


MUMS, mums vaad gooott!!