Ett städat sovrum och en värdelös helg

 Vårt sovrum har varit så in i vassen stökigt. Det är ett stort rum, men vi är fyra som sover här (ibland fem plus en katt) så det blir rätt lätt stökigt. En förmiddag bestämde jag och storasyster oss för att ta och städa. Så skönt nu i efter hand att ha det gjort.

Minstlillan, ja hon hjälpte till på sitt egna lilla sätt.

Minstlillans lilla vrå. Blev så glad en dag för ett bra tag sedan då jag hittade detta fina örngott med S M broderat med blå blommor kringom.

En fultavla, ett måste i vart hem. Ja lite galna grodor här och där, det är ju förstås också ett måste.

En del av storasysters hörna. Hoppas så mycket att vi snart får energi till att renovera hennes egna rum.

En hel del damm har vi torkat bort, men nu är det rent och städat i alla fall en dag eller två. Sedan blev det helg. SOM jag längtat efter denna helg, att få avnjuta en låång skön sovmorgon i det nystädade sovrummet. Men det visade sig bli en riktig skräphelg. Under fredagkvällen började jag må riktigt illa och vaknade på lördag morgon med feber och magsmärtor. Febern steg och jag låg däckad hela lördagen och söndagen. Stackars Robin som redan innan helgen var helt slut och fick nu åter igen ta hand om barnen helt själv en hel helg.

Jag tog med mig mina tulpaner upp och ställde bredvid sängen för att ha något fint att titta på.

Denna underbart fina pall fick agera blombord. 

Något barn kom och kröp ner hos mig lite nu och då för att värma sig på min väldigt varma kropp. En ständig sängkamrat var denna lilla svarta katt.

Fick en fin uppmuntringsgåva, men tyvärr mådde jag så enormt illa hela tiden så jag har inte ätit av dem, men titta på dem och bli glad av den varma tanken kan man ju alltid göra.

Känner mig fortfarande matt i kroppen och magen känns väldigt öm. Hoppas på att det fort går över, för tack och lov är det ju en sjukdom som inte varar för evigt.

Vintern kom tillbaka

Vintern kom tillbaka till oss. Så vackert allt blev, vitt och gnistrande. Extra vackert är det när solen lyser. Tog mig idag en liten promenad, bara kring vår gård. Strosade runt bland allt det vita fina.

Berget är så vackert då varje gran är täkt av snö.

Visst är den förresten fin den nya postlådehållaren som vår granne gjort och som du kan se där nere i hörnet. Jag tycker den är jättefin! Vackert är också de vitklädda träden mot den blåa himlen. 

Detta är något av det vackraste jag vet. Snöfrost på grenar. Tror jag har miljoner bilder på just det.

Ja inte har vi mycket snö, det går utan några svårigheter att ta sig vart man vill i skogen. Vilken knepig vinter.

Tycker mycket om denna del av skogen, väldigt trolsk av sig.

Inne känns det så trivsamt då solen lyser. Jo visst allt damm och alla smutsiga rutor syns extra tydligt, men det gör mig inte så mycket.

Några rosor har skrumpnat ihop, men de är faktiskt fortfarande fina på sitt sätt.

Tjejens hår glittrar i solen och blir så där elektriskt som det lätt kan bli om vintern.  

Tittut! Det stack visst upp en liten galning där i soffan.

Grönt och turkost, det är allt bra fina färger och passar dessutom väldigt bra tillsammans. 

En liten änglakör hänger i tvättstugan. Jag vet inte, hur ärlig ska man egentligen vara på en blogg? Hur mycket kan man egentligen berätta om sitt mående utan att vara totalt utelämnad? Jag tycker att det är svårt.
Jag mår ju som ni redan vet upp och ner hela tiden. Just dessa dagar är det ner. Jobbade min första helg, vilket gick hur bra som helst, men dagen efter vill jag inte ens tala om. Psykisk ohälsa är fortfarande inte lätt att tala om, ändå är det så många som lider av det. Jag vill inte att det ska vara något att skämmas över. Men jo, det gör jag. Det är bara så.

"Hur är det med dig?"
"Jo tack för frågan, rätt skit faktiskt."

Nej, kanske inget man svarar. För det är ju inte så lätt att svara på. Jag har jättesvårt att prata om mitt mående. Skriva går ju rätt hyfsat, men att prata, nej det är svårt. Det finns inte många som jag vågar eller kan säga hur det egentligen är.
Men för det mesta är det faktiskt riktigt bra och det är bra.

Snygga ben

Mitt absoluta favoritplagg är leggings. Mjuka sköna och passar till tunikor, klänningar och långa tröjor. Hatade när jag var liten att bära klänning. Nu har jag förstått varför. Inte var det på grund av själva klänningen, nej det var på grund av de eländiga strumpbyxorna man skulle ha till. Sådana där åtsittande, kliande som hela tiden hasade ner. Usch, jag får hurven av bara tanken.
Nu älskar jag klänningar. Att ha snygga ben gillar jag också. DÅ menar jag inte själva benen i sig utan det de är klädda i. Gärna färgglada, mönstrade tajts.
Vad tycker du om att klä dig i?

Den här lilla färgglada galningen alltså. Tänk vilken tur jag har som fått henne till min. I alla fall till låns. Hon kan göra en totalt galen. Men allt hon behöver inte göra mycket för att man ska smälta till en liten pöl och glömma all ilska. Så gruvligt söt!

Alla hjärtans

Ni har hört det förr, men jag säger det igen. Jag tycker så mycket om mina små hjärtepajformar. Nu så här i hjärtetider passar de ju dessutom alldeles ypperligt att baka ner en liten kärlekshandling där i.
Min man är som tokig i paj och dessa tre väntade honom i kylskåpet i går kväll att mumsa på medans jag knegade på jobbet och han satt urtrött och less efter att ha lagt ungarna själv. Smulpaj i alla tre, men med äpple, kanel och socker i en, blåbär i en och hallon i den sista.

Så enkelt, men så sjukt gott.

Jag fick, av min man denna urtjusiga blomsterbukett. Jag är så fånig och blir så urbota besviken om jag inte får blommor på alla hjärtans dag. Fånigt, som sagt, men jag kan inte hjälpa det..

En amaryllis jag köpte till jul, fick en tredje stjälk och blommar faktiskt just nu. Så fin blomma det är! Blommor gör mig så glad.

Annars är jag så in i vassen trött. Det är väl så det är i småbarnstider. Att aldrig få vila från jobbets intryck, att aldrig få en dag att bara strunta i allt, äta fil till lunch och gröt till middag och se på film hela dagen. Det kommer tider till sådant, jag vet, men just nu längtar jag så mycket efter det. Samtidigt som jag också är så glad för att mina barn just nu är just småbarn. Låter kanske motsägelsefullt, men det är så det känns.

Finheter och finstunder

De står sig fortfarande, mina rosa fina tulpaner. En ramlade dock isär då jag sist skulle snitta om dem.
Just nu har jag en sådan skön stund. Robin tog tjejerna med sig till en middag vår församling har ordnat för nytillkomna till vårt samhälle. Min hjärna är så full av intryck från veckan som varit (behövs inte så mycket för att den ska bli trött) så jag är hemma. Elias, som är en riktig hemmakatt, sitter vid vardagsrumsbordet och bygger med sitt lego. Ett väldigt mysigt ljud att höra på. Han är nog också väldigt nöjd över att få vara i fred från sina systrar för en stund.

Några andra av mina små favoritstunder och sådant jag brukar slänga ett öga på och bli glad i stunden;

Lördag är min bästa dag på veckan. En anledning är förstås att jag då får mig en liten skål med godis. Allra helst lakrits. 

Precis här sitter han nu, fast denna bild var från i fredags när solens stålar letade sig in i vårt hem. Så galet vad man har längtat efter detta. Ett rum som badar i sol. Än så länge är den stunden bara ett kort tag av dagen, men snart blir det längre, så underbart. Älskar den stunden på dagen då solen lyser.

En till bild från en annan dag. Gumman fick denna söta lilla symaskin av sin farmor och farfar i 5 års present. 

Ett favoritmotiv.

Fågelmat i gamla kaffekoppar, det är bara en sådan vacker återvinning. Nu när cocosfågelmaten tagit slut fyller jag bara på med frön så mycket det ryms.

Att lyssna på Sting blir jag helt enkelt aldrig less på. När humöret är nere, när jag behöver ork att diska och städa köket eller när den tråkiga middagen ska lagas ja då slänger jag bara på en skiva med Sting och så glömmer man bort sig i musiken och bara matar på med det tråkiga utan att det behöver bli tråkigt.

Så vackert och gott. Frukt och bär är vackert! Blommor är vackert. Porslin är vackert. Att göra det fint på en liten ruta framför sig gör mig glad i alla fall för stunden och det är ju kanske den stunden som behövdes just då.