Årets kransar

Lägger upp en liten reklam för våra fina kransar som vi kommer att sälja på julskyltningen i Ånäset i morgon söndag.

Jag glömde såklart stativet, så det blev lite suddiga bilder..

 

 Vi kommer också att sälja knäck, kakor, fågelmat och ljus. Eventuellt också något från vår geccohörna. Pengarna går oavkortat till flyktingarbete i Turkiet (där vi har en egen kontakt via lokala Turkiska församlingar).

Hoppas vi ses där!

Vacker snö

Jag hör mycket grums över kyla och snö. Jag väljer att inte grumsa, vädret går inte att göra så mycket åt. Det bara är, utan att bry sig så mycket om människans grums.
Den här tiden på året älskar jag frost, snö och kyla. Det är ju kanske ingen fröjd att vakna upp i ett hus där pannan stannat under natten och det är 16 grader inne, meeen det kan jag leva med. Inte älskar jag heller att sopa bilen och att det tar en halvtimma att klä på ungarna alla de olika lager av plagg de behöver för att inte frysa. Det finns alltid fram och baksidor av alla väder och vill man välja att bara se baksidorna, var så god och gör det, men lite onödigt att slösa energi på kan jag tycka.

Vi har bott nu i några dagar i en magisk värld. Gnistrande vit, vacker och jag har inte kunnat se mig mätt på den. Något av det vackraste jag vet är snöbeklädda träd. Idag stiger graderna och träden ruskar på sig så att snön dråsar ner. Hu! Får skynda mig och njuta av det vackra medan det finns kvar.

Tack och lov är detta inte fönstret till vårt hus, utan till lekstugan. SÅ vackert beprytt av frostbeklädda glasrutor. Det finns inte många konstnärer som kan måla så vackert, magiskt som gubben frost.

I går tog jag och lillan ner adventslådan och nu börjar det pyntas. Jag tänker inte skämmas för att jag älskar advents och julpynt. Det är svårt att pynta och fota och lägga ut på sociala medier utan att skapa stress för andra som inte vill eller orkar själv. Jag önskar så mycket att mina bilder inte skapar sådan stress, men jag vet också att det inte, trots att man bara vill gott, alltid skapar gott. Jag hoppas att du som tittar in här istället kan känna frid och lycka av mina bilder.

Jag har ofta frågor Herre

Psalm 218

Jag har ofta frågor Herre, men så sällan har jag svar.
Jag står ofta vid ett vägskäl, och jag tvekar med mitt val.
Många gånger är jag ensam, mina frågor saknar ord.
Jag har ofta frågor Herre, 
men så sällan har jag svar.

Tänk om du är den som vänta, just i tvivlets ensamhet,
inte bara på min fråga, men som väntar just på mig.
Tänk om du känt samma oro, samma tveksamhet som jag.
Tänk om du är den som väntar 
just i tvivlets ensamhet.

Det är nog, o Gud, att veta att jag lever i din hand.
Kanske frågorna blir lösta, kanske får de inget svar.
Det som ger mitt liv en mening är att du, Gud, vill mitt väl.
Det är nog, o Gud, att veta
att jag lever i din hand.

Stadenångest och snölycka

  "Varför, varför åkte jag till stan idag??" Jag sitter på sängkanten och vaggar med händerna mot huvudet. Alla dessa intryck och ångesten över det finns så mycket man vill köpa suger ur energi från mig. Kanske inte just då jag är på stan, men dagen efter. Eller som då, under natten.
Minstlillan, som fick totalt jättekonstig sömn under dagen och inte den vanliga 4 timmars sovstunden mitt på dagen, förstod inte på något sätt att det var natt utan var pigg som en mört. Försökte man lägga henne blev hon arg. Istället fick hon sitta i sängen och pilla nöjt med sina leksaker. Hon tippade dock ungefär varannan minut, så jag fick gång på gång sätta upp henne igen.
Så gullig i sin fina pyjamas, knubbiga nacke och pillande, skrapande med sina små fingrar. Tittade på mig nu och då med sina stora runda ögon och kunde inte alls förstå att mamma var helt utpumpad, ledsen och bara ville få sova.

Jag åkte till stan för att träffa en av mina bästa vänner och tänkte också passa på att göra lite inköp inför jul. Det första ångrar jag på inget sätt alls, men jag skulle nog ha skippat det andra. Men, gjort är gjort, får ta med mig den lärdomen till en annan gång.
Tack och lov är jag gift med kanske världens bästa, snällaste man som trots att han har tre jobb, också var vaken länge i natt, har mycket sömn att ta igen klev upp i morse och hjälpte barnen med allt som de behövde hjälp med och lät mig sova. Dessutom, fast jag ofta känner att jag misslyckas i min mammaroll ger han mig så mycket pepp och tycker att jag är fantastisk på det jag gör.

Vaknade idag till en vackert vit värld. Det är bara så fint allting. 

Rött och vitt, det är så vackert tillsammans.

Lite grispynt har fått åka fram. Dessa uttryckslösa små grisljuslyktor skulle slängas bort, men min kusin räddade dem och nu är de mina. Kanske ingen annan som tycker om dem, men jag blev störtförälskad.

Ljuspunkter

Vårt hus i Skogshägna har den senaste månaden fyllts på med en hel mängd av belysning av olika slag. Det blir en helt annan känsla i ett hem då det finns små ljuspunkter lite här och var. Också att det finns ett val om hur och var man vill att det ska lysa. Mycket ljus, lagom belysning, ljus på en speciellt ställe där man t ex vill sitta och läsa eller bara den där härliga mysbelysningen.
Köket fick en helt ny stämning efter att jag köpt och Robin fixat denna fina lampa som jag skrivit om förut. Det lyser så väldigt fint att det är en fröjd att befinna sig där inne. Den lantliga känslan, som jag vill åt, tog sig ett rejält skutt i rätt riktning. 

I vardagsrummet har denna fina gröna lampa kommit upp. Blev så lycklig då jag hittade den på en loppis i somras.
Lampor, tycker jag, är inte så lätt att hitta när man verkligen vill ha en och inte är de gratis inte. Men de är verkligen något som förgyller ett hem.

En trearmade lampa köpte jag i en "köp- och sälj grupp" på facebook. Snacka om lycka då jag har trånat efter en under en tid. Den ger både en mycket fin mysbelysning och går bra att rikta åt olika håll mot t ex en bok du har i knät.

Kring advent är det inte svårt att skapa många ljuspunkter. Köpte denna fina kyrka här på second hand butiken Fyndet för några veckor sedan och det fick komma fram direkt. En kyrka behöver ju inte förknippas med endast jul utan, tycker jag, kan man ha framme många andra av årets veckor.

Det är som sagt inte så lätt sånt där med belysning och att köpa belysning. Jag är ingen expert på sådant som inredning och ljus, men att våga prova sig fram är ett bra tips. Och som sagt det kan vara väldigt dyrt att köpa lampor. På loppisar går det ofta att hitta fina lampor, men var beredd på att du kanske måste byta sladd och kontakt på dem. (Eller rättare sagt, låt någon kunnig byta sladd och kontakt på dem.) Det kan också vara så att du hittar foten en gång och skärmen på ett helt annat ställe långt senare. Det finns många tips på hur man kan pyssla och fixa till "fula" lampskärmar så det blir fina och helt unika i sitt slag.

Ute är det inte ljust många timmar, särskilt inte då dimman ligger tät eller då regnet vräker ner. Men det är vackert ändå.

Men jag tror nog att jag föredrar att lämna blåsten ute och vandra in i mitt hus i stället. Hoppas du har en mysig tisdag!

Blötfrost

Det är som en blandning mellan en frost och blöt värld vi har. Idag låg det kring noll här i kring hela dagen. Graderna går lite upp och lite ner från minus och till plus. Även om det bara rör sig om liite, lite gradskillnad över eller under nollan så skapar det en konstig blandning ute och det blir fasligt halkigt längst vägarna. Gräset blir väldigt vackert och en blandning mellan frostig och regnig.

Jag känner mig rätt så stolt över mig själv i dag faktiskt. Jag har väldigt svårt för att befinna mig på platser där jag inte riktigt känner någon så där nära och inte är helt van vid platsen. Samlingar som till exempel "liten och stor" där det finns många mammor eller pappor (oftast mammor) och mycket barn som springer runt och som jag bara känner så där lite grann och bara är bekant med får jag nästan ångest av. Tycker att det är så jobbigt och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
Denna eftermiddag åkte jag och barnen till kyrkan. Lillan hade fått ett brev att hon och hennes familj var välkommen dit på middag och pyssel, där skulle också alla fyraåringar få en bibel.
Min man skulle jobba hela den eftermiddagen och kvällen, men jag tog barnen med mig och for ändå. Det slog mig dock, efter att vi befunnit oss där i cirka en halvtimma att jag helt tagit fel på tiden och var en hel timma för tidig. Pinsamt! Men jag låtsades som ingenting och det verkade inte heller göra någonting. Hon som höll i det hela sa då ingenting om det.
Ja, jag hade lite svårt att veta hur jag skulle förhålla mig till allt och tyckte det var lite jobbigt med att sonen blev lite för busig, vilket också de andra grabbarna i hans ålder var. Jag kan ju säga till honom, men det känns lite orättvist att han inte får springa runt då alla de andra gjorde det..
Men på det hela så gick det faktiskt rätt bra och jag hade riktigt trevligt. Särskilt den tiden jag och lillan satt och pysslade tillsammans med två andra mammor och lite barn. Det var kul.

Att jag slapp att laga middag och diska en eftermiddag och att barnen slocknade på några minuter efter en sådan em/kväll var bara ett stort plus.

Nytt i kök

November. Dagarna kan se så olika ut denna månad. Gnistrande vit och vackert frostig, vit av snö eller som idag då det var blött, blött och hela världen uppfylld av dova färgnyanser. Att ser som lite dystert ut till och med då solen försöker lysa upp.

Innan syrran skulle hämtas från förskolan och medan minstlillan sov ute i vagnen passade jag och storebror med att plocka kottar och annat smått som kan vara bra att ha till julens pysslande. Det är bra att passa på att plocka in redan nu innan snön hinner gömma undan allt, men också för att det ska hinna torka upp ordentligt.

Köket har fått sig små förändringar. Efter att syster E fått kökssoffan till säng har det känts lite naket i köket. Det saknas lixom en soffa. Idag kom min svåger förbi med en liten en som passar perfekt mellan det blå skåpet och den vita byrån.

Vet väl inte riktigt om brun är min favoritfärg. Då lusten och orken infinner sig ha vi tänkt måla om den. Frågan är ju bara vilken färg. Vit, blå, grå eller varför inte röd? Den får stå där den står och mogna ett tag.

I köksfönstret ovanför köksbänken hänger nu mera denna underbara pjäs. Riktigt vacker, om man frågar mig. Köpte den i lördags på second hand butiken Fyndet och den passa såå i vårt kök.

Skrev för ett tag sedan om en gardin jag köpt på Knut´n och den har nu fått hängas upp. Dock inte i ett fönster, utan i vårt skafferi (!). Det blev jättefint. Nu har jag tre skynken jag kan variera mig med, perfekt att byta plats på dem om man ledsnar. Efter jul brukar jag bli vansinnigt leds på att rött. Då kan jag hänga in det rödrutiga skynket som hänger under köksbänken i i skafferiet och hänga fram denna fina blå istället.

Blåbär, det är något särskilt med dem. Fina!

Kalas

Vi gjorde om skräprummet uppe till ett kalas rum och snart skulle här sitta ett gäng med hungriga små barn på lillans 4 års kalas. Jag och min man var som vanligt ute i sista sekunden med allt som skulle fixas så det blev ett väldans spring upp och ner för trappen med kalla köttbullar, sylt, rosa grädde, bär... Ja allt som där skulle bjudas på.

Det fanns inga sittplatser för vuxna, endast för barnen. Så vi vuxna fick stå utmed väggen och titta på. 

 Storebror hade målat fina fiskar till fiskdammen och fick vara gömd bakom skynket och sätta på godispåsar på kroken. Det blev även några bottennapp nu och då, vilket skapade många fniss.

En av barnens kusiner fyller sex år bara några dagar före lillan, så på söndagen hade de kalas tillsammans med kusiner, farbröder, fastrar, moster, morbror, farmor, farfar och dubbelt upp med mormödrar och morfäder (alltså både kusinens och lillans).

Lillan har fått såå många fina presenter under helgen.

I dag är hennes egentliga födelsedag och det firades med paket och frukost på säng. Senare på dagen kom lillans storkompis Ebba och grattade.

Det är roligt med kalas, men också väldigt skönt då de är över. Efter barnkalaset i lördags satt jag och Robin närapå apatiska vid bordet i köket och stirrade tomt ut i luften.
Nu då alla höstkalas är bortgjorda kan jag faktiskt lite smått börja att fundera kring adventspyntning. Ja jag vet att det skapar många irriterande tankar just nu. För det är ju påtok föör tidigt att börja redan nu. MEN det struntar jag betydligt i. Ni får tycka vad ni vill *haha*.

Köttbullar och prinsesstårta

I morgon vankas det 4 års kalas i vårt hus. Min lillgumma är inte så förtjust i sötfika, eller hon gillar det faktiskt inte alls, förutom bullar. Glass är inte någon favorit och icke heller godis. Det gör det hela lite klurigt att få till det goda man kan bjuda på.
Istället för att bjuda på fika blir det istället lättlunch med lillans favoriter; hemmagjorda köttbullar, kalla pannkakor, bullens pilsnerkorv med bröd, fruktspett och till efterrätt en hel hög med bullar.

Jag och maken har stått och gräddat pannkakor hela förmiddagen (plättar enligt maken, men då detta är min blogg så är jag enväldig härskare på denna plats, så pannkakor heter det).

Vad är då detta? Jo en blivande..

..barbietårta! Fin blev den och maken har stått en hel del timmar med att få till den. Det var inte helt lätt. Trots att lillan inte gillar tårta så ville hon ändå ha en och visst måste man väl få det. Vi får väl äta upp den om inte annat.