Idag har det varit en mycket fin solig dag.
Var på promenad med Elias liggande i vagnen och tänk jag blev riktigt svettig och fick skala av mig några plagg. Inte av att jag gick så där snabbt och hurtigt, nej bevare mig väl, då kan man ju få kondis på köpet och vem vill det..? Utan av att solen värmde så skönt :D

I em var jag och Elias och hälsade på en kompis (med ett mycket vackert namn) här i Flarken, och hennes två härliga söner, för att inte störa den hårt arbetande maken/fadern. Det är så roligt att hitta någon man kan umgås med här i krokarna. Jag och Robin har inte varit direkt bäst på att visa oss här i byn kan man säga. Det är inte bara positivt med att bo lite avskilt, utan det gör det hela mycket svårare att lära känna nytt folk. Förvisso är ju inte svenskar direkt kända för att socialisera sig så värst duktigt med sina grannar, men man kan ju försöka ändra på saken..

Elias fina lilla mage ser inte ut att ha förbättrat konsistensen på dess innehåll än. Trots en vecka av plommonpuré diet.
Efter att ha badat och plaskat i badbaljan, till dess att den vattenmängd som till en början stannade i baljan nu på någon mysko sätt hade halverat och lixom skuttat över på den ömma moderns ben, fötter, armar och mage, började Elias bli aningens missnöjd. Eftersom den pratbubbla, som jag trodde skulle vara inbyggd hos en bäbis, aldrig tycks ha börjat fungera på Elias var det helt enkelt (..enkelt åh enkelt :/..) bara att försöka lista ut vad problemet kunde sitta i.
Började med välling, men han kunde inte riktigt slappna av utan sög bara några sekuner och började sedan att gråta, fortsatte suga och grät igen osv. Nähäpp..konstigt, tänkte jag och prövade med brösten i stället, vilket gick mycket bättre och han kunde i alla fall slappna av medan han åt. Efteråt var det som att han inte i alla fall var riktigt tillfreds med livet så jag försökte med att lägga honom i sängen. Men du då blev det riktigt illa. Försökte tåligt sitta kvar med en hand på Elias och invänta att han skulle slappna av och gosa in sig i snutten, som han alltid gör och sedan somna, men icket. Han var inte nöjd alls. Då slog det mig, han har kanske ont i magen. Tog upp min lille missnöjda prins och banade väg till skötbordet och mycket riktigt var det något på G där bak. Ajajaj så ont det ser ut att göra, samma visa som sist så bara skrek och skrek han och blev alldeles våt av svett. Efter en tids prövning såg det ut att vara över och Elias somnade oroligt i sin säng. Vaknade bara efter en halvtimma också var det dax igen. Ojojoj stackarn!
Detta började när klockan var halv nio och först kl 23 ligger han åter igen i sängen och sover,denna gång lugnt och fridfullt.

..Nu ska jag avnjuta en liten kvällsmacka med min käre make som äntligen jobbat klart för i dag. Go´ natt!

Skruttfamiljen..

Idag är vi en riktig skruttfamilj..

Vi skulle egentligen bege oss till den "stora" staden Skellefteå idag för att hämta våra tapeter till köket som äntligen har kommit och köpa lite ett och annat renoveringsredskap.
Elias har varit förkyld och har fortfarande kvar lite hosta så jag bestämde mig för att vara hemma med honom. Robin hade börjat känna sig lite skruttig under söndagen och när han vaknade på måndagsmorgonen var han ännu skruttigare. Vi pratade då om att endast jag skulle åka till staden, men så blev inte heller fallet. För jag ramlade samman i sängen med enorm smärta i nedre magregionen på grund av sådana däringa tillstånd det kvinnliga könet drabbas av si så där en gång i månaden..

Så det blev helt enkelt en hemma dag. Vilket i och för sig inte var så tokigt, MEN vi skulle så gärna lägga vantara på våra tapeter så det kan bli färdigt snart i det där huset. Tiden börjar ju som aningens rinna iväg så vi börjar känna oss lite smått stressiga.

Jag har börjat slita tapeter i det som ska bli tvättstuga (i miniformat). Åh jag kan säga he ger int nådigt med tapetlager i detta rum. Jag skulle gissa att det är 7,8,18,20 lager..minst! Urkas. Aja..det är så inte svårt att slita bort dem så det ska väl inte ta allt för många år innan jag är klar med den prövningen.

Lars och Robin har börjat sätta upp köket :) Det är lite klurigt för varken väggar, tak eller golv är precis så där raka som man kunde önska. Utan det är lite snett och vint och lutar lite hit åh lite dit. Dessutom är stommarna begagnade, så det blir ett väldigt pusslande och snickrande. Det börjar då mer och mer ta formen av något slags köksliknade inredning i alla fall.

Det händer inte så mycket annat i vårt liv nu för tiden än renovering, ta hand om Elias, renovering, äta sova, ta in ved och åter igen renovering. Men jag är konstigt nog inte less.. Inte än i alla fall. Ska inte skriva för mycket, snart lär jag väl få äta upp allt jag sagt :P

Elias har inte riktigt förstått det här med att gå på gymmet..
Han går ut och går med gymmet :D

Skrik och grin..

Oj idag känner jag mig såå trött.. Vi har vart på badhuset idag och haft den sista gången med babysim. Jag vet inte vad det har gått åt min son. Från början har han älskat att bada och simmat och plaskat från det att vi gått i till att vi gått upp. Men de sista tre gångerna har han varit lätt till gråten och super känslig om det kommit någon "okänd" i närheten.
Idag var han jätte nöjd till det att vi klev i bassängen. Sen grät han heela tiden tills dess att han var påklädd, då fick till och med mamman som bytte om bredvid oss ett litet leende bakom nappen. Det kändes så tråkigt att se alla andra plaska runt och leka av sina små bäbisar där i bassängen och få sitta och prata i lugn och ro och mysa med de små efteråt i omklädningsrummet. När man själv försökte få sin son att slappna av, eller åtminstone få i sig lite luft och inte svimma av alla hysteriska skrik. Och jag kan säga hysterisk var han... Nejdå, nejdå jag är inte bitter..

Men nej jag ska inte klaga. Vi är så oerhört bortskämda med en fantastisk son som bla inte har haft kolik,som sovit hela nätterna flera månader tillbaka, somnar på kvällen utan problem (nästan) och som så ofta ger en ett sådant himmelskt och varmt leende.
Men han har de senaste veckorna som fått för sig att vara väldigt känslig och nära till gråten för ingenting. Nej jag ser inga tänder som är på väg än de två han redan har. Förvisso har han de senaste dagarna blivit väldigt hård i magen så det kan ju vara anledningen till dagens missöde.

Stackarn, igår bara skrek han när han skulle klämma ut det som brukar komma ur den bakre regionen. Han var SÅ hård i magen. Utbildat skitolog (som min mamma så fint brukar kalla det) som jag är, försökte jag hjälpa honom så gått jag kunde. Efter en bra stund var proceduren tillslut över och lille Elias var helt slut. Det blev mys i sängen med välling och sedan bums i säng.
Nu är det inköpt plommonpuré som Elias faktiskt verkade gilla väldigt mycket :D Tack gode Gud för det!!

Färgblind?

Man kan ju tro att fru Marksén har börjat bli färgblind...eller har kanske blivit smått hög av solens vackra strålar vilket lett till att hon önskat klä sig son i alla färger hon bara kunnat hitta..
Nej..det låter i åh för sig inte helt otroligt, men det förfaller sig så att Elias växer så det nästan smäller om det och har vuxit ur sin fina blå overall. Jag tog då fram lådan med alla arvegods och började febrilt leta efter något i hans storlek. Därav denna vackra kreation :D Måste tillägga att koftan inte är något arvegods utan är stickad av Elias mormor.

Idag är en sådan där härligt underbar vårvinter dag. Elias är dock rätt så gnällig, vilket kanske inte är så konstigt för han är rätt så förkyld stackarn. Men utöver det är det helt enkelt en fantastisk dag. Den gör att man börjar inse att man kanske kommer att överleva vintern ändå och att det snart kanske kommer att bli vår även detta år.

Det som känns lite jobbigt just nu är känslan av att inte höra hemma i sitt eget hem. Känner starkt igen känslan av "in between"-känslan som Elina Sundholm skriver om i sin blogg. Att inte orka städa, fixa och dona för "vi flyttar ju ändå snart.." Det börjar bli eländigt lurkigt och stökigt i detta hus och det är fullt med flyttkartonger över allt som man ständigt snubblar över. Men jag känner mig ändå riktigt lycklig och ser fram emot flytten till ett hus jag faktiskt kan kalla mitt eget!

Ännu en fredag kväll ensam hemma med Elias avklarad. Har haft på tv;n på lets dance, men jag har mest suttit och tittat på Elias :)

Nu har, efter fem års äktenskap, jag och Robin för första gången försökt oss på att tapetsera tillsammans. Och nej vi har ännu inte tagit ut någon skilsmässa. Förvisso är det ännu bara cover up tapeter vi har tapetserat, vi får se hur det går när det "riktigt" tapeterna ska upp.. Så fortsättningen följer...

Jag har ju berättat hur lycklig jag är över att listerna äntligen är slipade och målade. Idag började jag och Robin att sätta upp dem i sovrummet. Så jag stod där enormt stolt över mig själv och höll upp listerna, en i taget, mot taket så att Robin kunde spika fast dem. Då började vi upptäcka att nej det här stämmer inte, vi fick lixom inte ihop det med antal meter vägg som fanns i rummet med antal meter list.....gaaah.....det visade sig då att Robin inte plockat fram alla lister som hörde till sovrummet utan att det fanns två till.. Men USCH säger jag! Där har de legat, helt oslipade och skrattat och fnissat, utan att berätta att de existerar. Inte kul, inte kul.. Ja nu vet i alla fall jag vad jag gör i morgon, ja ni kan ju gissa själva... :/

Såg väl ut som något i stil med denna bild när jag upptäckte det faktum att list slipningens tid ännu inte var över;


Goder natt på eder alla underbara männischor! Trevligt att så många tittar in och läser min blogg. Det glädjer mitt hjärta :)

Bilbarnstol...

I onsdags begav sig jag, Robin och Elias iväg till Schtään och bilbarnstols djungeln. Det finns ju inte bara en att välja mellan kan jag säga och till vilka vansinnigt priser. Men man vill ju sitt barns bästa och sätter hans säkerhet väldigt högt så det är bara att punga ut päninga. Tack och lov är varken jag och Robin sådana som måste ha det allra senaste och med alla finesser man bara kan hitta, utan tillslut blev det en förrfjolårets model som inte gjorde oss alltför panka. Elias sitter då som en kung i den och behöver inte längre känna sig som en hop trykt korv när han ska åka bil.
Det är ju knas hur man ser på saker förändras fort med tiden. Jag minns när bara jag och min bror Anderas fanns av syskonen i vår familj och vi skulle på semester till sommarstugan i sörmland, åkte vi ofta bil på natten. Då brukar mamma och pappa fälla ner sätena i bilen och göra den till en stor säng. Där låg jag och brorsan och sov helt obältade medans pappa körde.. Inte var det väl någon som lyfte ett ögonbryn för det, det var ju inget konstigt med det. Nu skulle ju nästan alla gå i taket om de fick höra att någon gjorde så.

Tänka sig att våran stora kille nu kan sitta nästan aldeles själv. Han är då inte riktigt att lita på för när som helst kan han få för sig att slänga sig bakåt, vilket inte leder till någon större lycka utan ganska höga skrik och grin. Den fina outfiten är aldeles nyinköpt :) Tröjan på coop och byxorna på lindex. Vilken goding!

Tack gode Gud för solen!!

Solen är skön solen är toppen..! Tänk vad mycket solen kan göra för det bistra sinnet :D Man blir som en ny männisch.

Idag började jag och Elias dagen med att ta oss en låång och härlig sovmorgon. Mycket skönt må jag säga. Sedan vet jag inte vad som hände med mig. Vi åt lunch, låg och gosade ett tag (..ja det var väl jag som stod för det mesta av gosandet..) i sängen tills Elias blev allt för gnällig så jag gjorde i ordning honom och lade honom i sin vagn. Gick på en liten promenix för att få Elias att somna och då hände det..det var som att all energi som legat gömt lååångt inom mig i något väl skymt hörn plötsligt hoppade fram. Så jag gick raskt hem..stälde vagnen vi huset och började med stor lust och glädle slänga in ved. När jag hållt på med detta, egentligen mycket eländiga och tråkiga företeelsen, i lite mer än en timma satt jag mig i solen och pratade med min kära svärmor. Sedan gick jag in, satt på en tvätt, städade en toalett, diskade, bakade en äppelpaj till min käre pajälskande make och lagade middag.. (Elias vaknade någon gång där mitt i allt i hopp så jag tog in honom bytte blöja och satte honom i sin mycket användbara moped..)
Tänk...efteråt kände jag mig inte ens trött..

Och nu för alla intresserade..hur många de nu är *haha*...vi har äntligen hittad en smak som Elias tycker om förutom gröt, mjölk och vatten.. och det är..hallon!! Inte den smak jag skulle hagissat på precis, hallon som är så surt. Han har god smak, måste jag säga, min son :D

Tänk vad ändå vintern är vacker ändå!

härlig helg!

Vilken härlig helg jag har haft :)

Den började med trevligt besök av moster Kicki och hennes två söner Nils och Allan. Allan är två månader äldre än Elias. Det är häftigt att två månader kan märkas så mycket nu, men att det knappt kommer att synas någonting när de blivit över året gamla. Allan har ju dessutom en store bror, vilket gör mycket.

På fredag kväll for Robin iväg och jobbade och jag och Elias till Petra, Micke och Ylva. Där bjöds det på riktigt smarrig middag som Micke och Ylva stått och kämpat med. Elias fick dock sin vanliga "gamla" gröt, men jag tror nog han tyckte den var lika smarrig som jag tyckte att maten jag åt var. Vid middagen var Elias glad och flörtade allt vad han kunde med oss som satt runt omkring, men efteråt blev han bara gnällig och började lätt gråta för ingenting :/ Petra frågade Ylva om inte hon kunde sjunga en sång för Elias, men då såg hon lite bekymrad ut och sa "..nej men då gråter han bara.."

På lördagen latade vi oss hela förmiddagen och drog sedan och arbetade lite med vårt hus. Det känns härligt att se att det går framåt, nu är i alla fall golvet klart och listerna slipade och målade :)

Vi var bjudna på middag hos familjen Öberg, så efter att vi dammat av oss lite slipdamm brummade vi iväg till Surbruket. MUMS så gott! Mitt emot Elias satt Birgitta och sedan Julia, Frida och Evelina. Elias flörtade som aldrig förr, samtidigt som han satt och klappade pappa på armen som om han sa "se,se så många snygga tjejer!" *haha* han var SÅ söt!

På kvällen var det bön och lovsång på filla, yeah! Elias fick sitta i knät på pappas kompis Jallall (vet inte om hans namn stavas så,men det låter så i alla fall). Jag tänkte först att han kanske skulle bli rädd, men icket sen icke. Han bara satt och log och strök till och med Jallall på kinden.

Söndag var full med renovering. Moster Marita kom och hjälpte till, hur bra som helst. Två extra händer gör att allt går mycket lättare.
Fick ett snabb besök av den aldra bästaste Karin (Larsson) under förmiddagen. Åh tänk vad man saknar vissa personer, vore underbart att få ha alla vänner samlande inom en mils avstånd..högst!

...det var de...inte illa va!?! :D

designade blöjor..

Oj vad det blir mycket bloggande nu när inte Robin är hemma..

Blev helt paff idag när jag öppnade det nyinköpta blöjpaketet, blöjorna var helt vita. På förpackningen finns en bild på en blöja, den har en massa gröna blad några (fula) hundar och en vit kanin tryckt på sig, men det är icket så mina blöjor ser ut.. Eller det är ju egentligen Elias blöjor. Måste väl va lite tydlig så att det inte börjar spridas ett rykte om att jag har inkontinens besvär eller något liknade. Min första tanke när jag öppnade paketet och såg blöjorna var att nej men dessa måste jag ju lämna tillbaka. Sedan började jag titta lite närmare på blöjan och det var ju egentligen inget fel på den. Den såg precis lika dan ut som de andra blöjorna från ett tidigare inhandlat paket, den enda skilnaden var ju bara att den var odesignad... Prövade den på Elias och ja den sög upp kiss lika bra som de andra "fina" blöjorna, trot eller ej.. Han protesterade inte heller och sa, nej men sådana fula blöjor vägrar jag att ha på mig, utan låg där lika förnöjsamt som vanligt och sprattlade..

Vaför ska allt som man köper i dagens samhälle vara designat? Disktrasan, tandborsten, champoflaskan, youghurtpaketet och till och med bäbisblöjan.. ..blöjan som man sätter på sitt barn, under alla kläder, som de kissar och bajsar i och som man sedan viker ihop och kastar bort med allt annat skräp.. Helt galet egentligen.

Men handen på hjärtat måste jag erkänna att det är jag som konsument som rår för det. Om jag skulle stå med två paket exakt lika blöjor från samma företag, förutom att de ena är vita och de andra med något fint mönster på, skulle jag faktiskt välja blöjorna med det fina mönstret. Till och med om de mönstrade blöjorna skulle vara lite dyrare.
Är det inte så att det är funktionen vi först och främst borde vara ute efter? En enfärgad disktrasa för 2.50 kronor torkar väl upp vattendroppar lika bra som en disignad disktrasa för 39.99 kronor....eller?

Jag tänker då i alla fall använda "mina" helt vita blöjor tills de tar slut, funkar de bra för dess ändamål (..hahaa ända.. stjärt.. ja ni fattar..) som tänker jag då inte lämna tillbax dem..

Ja så här såg de förnämliga blöjorna ut för den som undrar..

Dagens bild blir en mycket fin teckning som jag för mången lång tid sedan fått av unge herr Larsson den yngre. Det är en sådan teckning som gör en alldeles varm i hjärteroten :)

Kalles klätterträd målad av Gustav Larsson.

God natt!!

smakprover

Ja happ då var man utan gubbe igen.. Robin är på läger i Bygdsiljum med en drös av galningar i mellanstadie åldern. Jag hoppas att han kommer levande ur denna prövnings tid :P

För flera veckor sedan började jag och Robin att försöka vänja Elias med nya smaker, så kallade smakportioner. Det går inge vidare måste jag säga. Men jag har inte garvat så mycket på länge. Han ser så otroligt söt ut. Först när han ser skeden öppnar han munnen med stor förväntan och glädje. För han tror väl att skeden är fylld med god gröt. Men han hinner bara nudda med skedinnehållet i munnen så börjar han huskas och sköjjes. Inte bara med huvudet, utan med hela kroppen. *haha* Ååh vad han är söt! Det slutar dock att vara kul när han tillslut börjar att kräkas av äcklande :/
Har hört att det kan ta upp till 18 gånger tills att man har vant sig med en ny smak, så det är bara att fortsätta och kämpa på. Stackars Elias vad du har elaka föräldrar :P(Dessa bilder är några veckor gamla, men han har fortfarande kvar samma miner..)

Nu är golver nästan klart..HURRA!! Det är bara en och "en halv" rad kvar. Elias har redan provkört med sin mopet och det verkar hålla bra. Det blev inte en enda repa trots alla hans giringar.
Så här blev förresten tapetseringen i sovrummet som mina högt ärade svärföräldrar kämpande och arbetade med blod, svett och tårar.. (..Nja vet väl inte om det uppkom något av de tre sistnämda företeelserna, men det lät så bra så jag la till det..)

Jag hoppas att vi kommer att hinna klart allting vi har att göra..*hoppas hoppas*

Måste lägga till ett "dagens citat". Vi håller på att läsa ur boken; Din närmaste granne, kan verkligen Gud bo bland människor? av Max Lucado, i våran cellgrupp. Rekommenderar den varmt! Citatet ur boken får va slut ordet för mitt bloggande i kväll;

"..musiken får tandrötterna att krulla ihop sig.." ...De ni!

Go´natt!

Utan vatten!!

Upptäckte till mitt fasabrak att det inte kom något vatten ur kranen i morse :( Fick bara ut några droppar så att det precis räckte till att jag kunde skölja bort den härliga morgonandedräkten, sen tog det slut.. Tack och lov är det inget rör som gått sönder i vårat hus, för vi fick höra att det inte kom något vatten hos grannarna heller. Nu får du inte tro att jag är någon ond varelse som önskar ont åt sina grannar, men livet blir så mycket lättare när man vet att andra har det lika jobbigt som en själv.. *haha* Nej det var absolut inte så jag menade..oj hur ska jag förklara mig ur det här då..nej jag tror jag slutar här och går in på nästa ämne..

Vi har nu börjat lägga vårt urfina golv i köket hemma i Skogshägna. Det blir APSNYGGT! Lorenz och Ida kom till oss på förmiddagen och hjälpte oss att komma i gång. Det är ju rätt så bra att ha med någon som har gjort det några gånger förrut. Elias hjälpte till allt vad han kunde. Ja se, här har vi ju bildbevis. Han är till stoor hjälp måste jag säga :) Det är roligt att äntligen få börja med sådant som syns lite mer. Har den senaste veckan stått och slipat dörrkarmarna och några eländiga taklister och det måste jag säga att det är ju för tragiskt tråkigt. Det tar ju en sån evinnerlig tid. Förvisso är det ju något som behövs för att det ska bli ett bra slutresultat. Men det är ju aldrig någon som kommer till ens hem och utropar; Nej men oh vad fint du har slipat dina taklister! Nej skulle inte tro det. Men det är något som ändå måste göras, så det är bara att bita ihop.. Längtar så in i vassen på att få flytta in må jag säga!

Idag har vi tagit fyra generations kort med min far och han föräldrar. Så nu har vi gjort det på båda sidorna :)
Morfar var inte med när vi tog kortet med min mamma och mormor. Så ja la till ett kort med bara de tre oxå :)

Det är en sådan välsignelse att få ha kvar både sin farmor, farfar, mormor och morfar. Men det kommer att göra mycket ont när de inte längre kommer att finnas kvar på denna jord. Man har som blivit van att de helt enkelt bara ska finns här.

Nu tror jag bestämt att min son har vaknat från sin eftermiddags lur. Ska gå och se om han vill upp ur vaggan. Tack för idag!

babysim :)

Idag har jag, Elias och Robin varit på badhuset och hör och häpna vi tog oss faktiskt ett bad. Första tillfället vi var på babysim grät Elias mest hela tiden, men för varje gång har han blivit mer och mer säker i vattnet. Det är faktiskt riktigt roligt att bada med sin bäbis, rekommenderar det verkligen!

I går var de som ska hyra vårat hus efter oss här och kollade runt. Kände mig så nere efter det. Ville nästan flytta här i från nu på stuts! Det här stället känns inte längre som vårat hem på någe vis. De gick runt och fantiserade på hur de skulle möblera, vilket rum de skulle ha till vad osv. Men det värsta av allt..hon skulle måla sovrummet i någon grotesk färg på MIN fina tapet!! ..Och något nästan ännu värre, de skulle gräva upp och göra en hundgård just där mina underbara hallonbuskar växer..griiin! Ajajajaj vad det tog ont i hjärtat mitt. Men det är ju så det ska va, alla har inte samma smak som jag. Detta ska ju bli deras hem så de måste ju få göra som de vill. Men att gräva bort hallonbuskar där det varje år kryllar av hallon, det borde förklaras som brottsligt!

För att göra mig lite glad igen letade jag upp den underbara boken; meningen med livet. I den finns en av de mest underbara bilder jag någonsin skådat. Måste nästan ta och visa den för er;


Åh visst kan man inte bli annat än lycklig..

AJ!!

I förr går tog jag och Elias med oss mormor Marie och drog iväg till familjecentralen i Robertsfors. Elias var på riktigt bra humör...tur att han inte visste vad som väntade honom.. Det var nämligen dax för två till vaccinations sprutor. Ett i vardera ben. Ajajaj vad det bränner och gör ont i det arma modershjärtat när man ser sin son ligga där och gallskriva över att det gör så ont och inte veta vad det beror på.. urkas!
Tur nog gick det snabt över och han läkaren fick till och med ett litet leende efter denna prövnings tid var över. Dessvärre var inte smärtan över, hela kvällen hade han så ont och skrek bara man rörde vid stället där han blivit stucken. Vilken tur att det finns alvedon! Alvedon supp måste ju vara en av de bästa uppfinningar som finns. Vipps så är medicinen på plats..ok det kanske inte är så väldigt kul att få något uppstoppat i arselet, men obehaget går fort över och medicinen gör snabt sin verkan.

Elias var på riktigt gott humör när vi kommit hem till mormor efter sprutorna (..de var först på kvällen som smärtan i benen kom..) så vi passade på att ta lite "Elias och mormor" bilder;

Visst blev dom fina? :D

Borde egentligen städa, meeen det är ju så vansinnigt trist så jag övertygade mig själv om att jag bara måste sitta vid datorn en liiten liten stund först och hämta lite krafter till städningen.. Vet egentligen redan nu hur det kommer att sluta.. Jag kommer att sitta här och kolla lite här och lite där på olika internetsidor och tänka att det bara gått en liten stund och när jag sedan kollar på klockan har det inte alls gått en liten stund utan hur många stunder som helst, gaah att jag aldrig lär mig :P

..dessutom hämtar man inte ett ynk av krafter av att sitta på latsidan. Man blir tragiskt nog bara ännu latare.. Det är konstigt det där. Man borde ju kunna vila sig till pigghet. Jo självklart behöver man vila lite nu och då för att orka med allt man stressar runt till. Men oftast är det så att när man känner sig lat fungerar det inte att sätta sig ner på arselet och inte göra någonting och sedan sitta och vänta på att piggeheten och inspiratinen lixom ska falla över en. Man blir som bara ännu latare av det. Vilket leder till att man inte får någonting gjort och man känner sig bara misserabel. Drar man istället ut tummen ur arsele och gör något istället, som att tex gå ut på en promenad blir man på någon mysko sätt mycket piggare och orkar dessutom göra mycket mer saker när man kommer hem från promenaden. När man sedan har gjort allt det där tråkiga som att städa eller diska kan man sätta sig ner och lata. Och då till och med känna sig tillfreds av sitt latande.

Nej men nu när jag skrivit allt detta borde jag ju kanske inte bara skriva om det utan även ta lärdom av all min vishet och förja mina egna råd :P Mot städandet!!