lördag 25 december 2010

jul jul strålande jul..

Jahapp då var julaftonen slut. Hade tänkt skriva en liten blogg före jul, men min fina son fick 40 graders feber så all tid har på något underligt sätt gått till honom. Tack och lov hade han ingen feber på självaste doppare dan, men han var inte riktigt sig själv utan blev ledsen för minsta lilla. Det kan man ju i och för sig förstå, hur uppåt känner man sig egentligen efter man har haft feber. Nej inte alls faktiskt.

Under dessa juletider skapas det på något mystiskt sätt en inre längtan hos de flesta föräldrar att klä ut sina barn till tomtar. Till min kära kusin Camillas förtret. Dessutom tycker alla föräldrar att just deras barn mååste ju vara den absolut sötaste lilla tomte som någonsin har funnits.. Detta fenomen har även inträffats hos mig.



Detta kort togs efter att min far hade tagit kortet på oss till julkorten. (Oj vilket upprepande på ordet kort, jag hoppas du hängde med). Det blev alldeles tyst och lillen bara försvan. Detta brukar skapa en viss oro hos pojkens föräldrar, för oftast har han något lurt i åtagande när han blir sådär alldeles tyst. Men där fann jag honom, med luvan på huvudet, i fullt sjå med att läsa de böcker hans mormor tagit fram åt honom. SÅ SÖT!
En annan mycket stilig tomte var min kära far på julaftonen. Se och beundra;

Imorgon drar vi iväg till svärfars/föräldrarna/farmorfarfar i Kristineberg. Har redan ätit mig tjock och mätt för en livstid hemma hos min mor, så nu blir det väl att fortsätta glufsa i sig hemma hos dem. Julen är bra härlig ändå! :D

måndag 13 december 2010

Kallt, huvvaligen! :(


Du he känns som he ger nalta kallt ute. Höll på att ramla i golvet när jag tittade på termometern klockan 06.00 i lördags morse då det stod 27 minusgrader. Hurvas! Var tvungen att stirra på den några minuter innan det riktigt sjönk in i skallen. Det kändes inte allt för lockande att kliva ut genom ytterdörren kan jag säga. Men jobbet kallade så det var bara att he sig iväg.
Det är i alla fall riktigt vackert ute om dagarna när solen lyser och snön gnistrar, men nej 27 minusgrader är ändå inte ok.

Det är perfekt sparkföre ute :D Mina svärföräldrar gav bort två av sina sparkar de inte nyttjade till oss. Den jag använder just nu står det G F, med stora tydliga bokstäver på. Greta Forsman, Robins farmor, har en gång i tiden sparkat runt på denna fina gamla spark. Det gör att det känns extra högtidligt att susa fram på dessa två medar.
Det är inte många vintar man kan vara ute och sparka "nu för tiden". Av någon konstig anledning anser folk att det är viktigare att kunna ta sig fram med bilen än med sparken så det grusar ner vägarna alldeles förfärligt. Det gör att det är helt omöjligt att ta sig fram med spark. I år (i alla fall än så länge) är det inte is längst vägarna utan packad snö, så den behövs inte grusas. Vilken lycka! Förra veckan passade jag och Elias på att inviga sparklådan. Jag tror i alla fall att han tyckte om den. Själv har jag bara mysiga minnen från att åka sparklåda. Att få krypa ner i denna låda på ett gossigt fårskinn, med en filt omkring sig så att endast näsan och ögonen tittar fram. För att sedan ligga där och kika på landskapet som susar förbi. Önskar nästan jag var liten igen...

onsdag 8 december 2010

trött trött trött

Jag fattar inte hur alla mammor och pappor i världhistorien klarat av att först arbeta hela dagen, sedan komma hem, laga mat, lugna alla gnälliga ungar, servera maten, diska och plocka undan, lägga alla små, städa hemmet för att sedan tillslut få en liten stund av lugn och ro innan det är dax att lägga sig själv. Sedan fortsätter det dag efter dag, samma sak hela tiden. Hjälp! Jag får inte panik, det är bara som det låter..
Missförstå mig inte, jag älskar livet som mamma, men den där tiden när jag kommit hem från jobbet är jag helt sjukt trött och orkar absolut inte med någon matlagning. Måste ligga och vila en halv timma minst för att sedan orka med hela kvällen. Nu när Robin är hemma går det ju bra, men sen kommer det ju inte att finnas någon tid för det. Hur ska det gå? Får hoppas på att det kommer någon stor kraft från ovan eller något dylikt.

Robin hörde något på radio som fick mig att tänka, ja men det stämmer ju faktiskt, i viss mån i alla fall. Små barn älskar techno. Så skippa "imse vimse" och "blinka lilla" och släng på lite dunka dunka istället. Vi lyssnar ofta på p3 hela dagar i detta hem och när det kommer en låt med riktigt dunk börjar Elias nästan jämt digga och dansa. Så det låter ju inte helt orimligt att det skulle stämma. Nej han älskar "imse vimse" och "klappa lilla magen" också, jag tror nog att barn älskar musik helt enkelt...

Nu är (nästan) alla mina julkort klara :)

Blev mer eller mindre nöjd med dem, men nu är de gjorda i alla fall.

Vi börjar bli oroliga för att Elias får en hemsk uppväxt... Jag hoppas inte ni skickar socialen på oss, men morgonens "digga runt på köksgolvet låtar" var "f*** you" med Cee Lo Green och "baksmälla" med Petter och September. Pinsamt, men låtarna var bara så härliga att dansa till.

...Ajaj..kanske avslöjar allt för mycket om vårt liv på denna blogg, det är bara att blunda om ni börjar tycka att det börjar kännas lite för obekvämt...

PÖSS

lördag 4 december 2010

Renovera mera..

Vi har haft den stora lyxen att få barnvakt två gånger samma vecka. Inte illa :D Nej det är inte så att jag har ledsnat på min son och vill bli av med honom så mycket som möjligt. Det är bara så mycket som vi vill hinna med och som är så svårt att göra när vår lille man är med.

I onsdags fick han umgås med sina två favorit tjejer, mo(n)ster Marita och Linn, medans jag och Robin drog iväg till Skellefteå. Där lyckades jag med att, hör och häpna, köpa alla julklappar. Så nu är det "bortgjort", härligt! Nu är bara det roligaste kvar, att slå in dem. (Jag är kanske lite konstig, men jag kan sitta flera, flera timma och slå in klapparna.. Wiii! )
Det bästa med resan var ändå att vi kunde gå på bio och se Harry Potter. OH vilken film :D Var så besviken efter förra filmen, men det var jag absolut inte denna gång. Satt och viftade med tårna under stora delar av filmen och var så lycklig. Maria Gustavsson drog en gång ner mig i Potter träsket och jag har sedan dess suttit stenhårt fast. Lika glad är jag för det, men gladast är nog Rowling..

Idag är han hos sin mormor och morfar och vi är hemma och reeeenoveeeerar. BLÄ! Om det ändå bara var att tapetsera och måla skulle det kännas riktigt roligt, men nu är det bara eländigt massa underarbete som gäller. Vill så gärna att vårt vardagsrum ska bli klart, men det är så mycket underarbete som måste göras så det är nog en evighet bort. Står just nu och slipar bort det gamla spacklet i alla spånskive skarvar och just nu känns det som att jag aldrig kommer att bli färdig. Robin spacklar så det skvätter om det och vi hoppas att resulatet blir bra.