Pastorsfrun

I veckan flyttade jag och Elias in på hotell Furuvägen (hos mormor och morfar). Faderskapet hade nämligen lämnat oss för att besöka Ö-vik och pastorakademin. Eländigt nog började hotellvistelsen med ett besök på akuten för en av hotellvärdarna. Stackars morfargubben hade nämligen drabbats av bältros. Tack och lov han han in till sjukan i tid, så han fick sig lite medixin. Fick nämligen lära mig att för att man ska kunna få hjälp mot bältros så måste man komma in inom ett visst antal dygn. Annars hjälper inte medicinen och kroppen måste ta hand om och läka det själv.

Under denna veckan har jag slängt i väg många tankar till min kära mormor. Jag har en sådan underbar tur som har min familj så nära. Hur skulle det annars gå när Robin är borta hela veckor? Ja det så klart, hade man inget annat val så skulle det bara bli tvunget att gå.

Dagis är inte öppet på kvällen här i Ånäset, men då passade det sig så bra att Elias kunde vara hos sin mormor och morfar den kvällen som jag jobbade kväll. Helt perfekt!

Min mormor är också pastorsfru och när hon var ung var morfar borta väldigt mycket i jobbet. Jag fattar inte hur hon klarade av det. Hennes familj bodde nämligen långt långt borta. Dessutom hade man helt andra förpliktelser som pastorsfru. Hörde berättas att i ett kapell som de bodde i fanns ingen dusch. Så de fick åka till församling medlemmarnas hem och duscha. Det fanns bara en toalett och ett kök i kapellet, så vid varje söndagsgudstjänst kom församlingsmedlemmarna och använde hennes kök och toalett...

...

I helgen åkte Elias skoter för första gången i sitt liv. Här sitter han på kälken efter skotern med Nova, Nelly och Sara.

Vi hade en helt fantastisk dag. När Elias sov sin dagslur, skottade jag och Robin en snösoffa och satt där och lapade sol, drack kaffe och åt hemma gjord glass i några timmar. Ja vi åt inte glass i några timmar, det var mer ett kort inslag i det hela.