Vädret hänger som ett slags vemod över bygden. Ett vemod som omsluter hela mig. Jag är lite konstig men jag tilltalas och trivs så mycket i sådant väder. Att ensam få vandra runt i ett snålkallt, blåsigt och regnigt landskap befriar mig. Jag har en förmåga att ständigt vandra upp och ner i mitt själsliga mående. När allt detta eländiga väder (som många kan beskriva det) omsluter hela mig känns mitt innersta neutraliserat av omgivningen.
Att ständigt styras av känslor kan låsa in dig i dig själv. Jag kan vandra från salig eufori till mörkaste botten på bara några dagar. När man befinner sig på toppen känner man sig nästan oövervinnerlig, ett med naturen, ett med livet. På botten är det till och med svårt att finna lycka i ett barns vackra leende riktat mot dig. Att styras av sina känslor är inte alltid till det positiva.
Jag har noll anledningar till att må som jag gör ibland. Jag har det alldeles för bra.
Såg ikväll på Skavlan där han i slutet på programmet gästades av läkaren Denis Mukwege som driver Panzissjukhuset där de hjälper misshandlade och våldtagna kvinnor och flickor. Allt det han berättade grep tag i mig. Vilket våld det finns i världen och vad människor får lida.
Att män använder våldtäkter som vapen i krig om pengar gör att det vrider sig i hela magen. Vill bara kräkas åt allt det vidriga.
Vi är inte med och utför dessa våldtäkter. Vi skapar inte dessa onda planer hos dem som genomför dem. MEN vi är en del av det som låter det ske. Vi är en del av det som gör att girigheten växer. En girighet som förgiftar människors tankar och handlingar. Vårt begär efter att ständigt vilja köpa och äga nya mobiler, datorer, plattor osv leder till detta krig. Det som behövs för att kunna tillverka alla tekniska prylar. De naturtillgångarna finns i dessa länder och det finns många som skulle kunna göra mycket för att lägga vantarna på de områden där det går att utvinna.
Vi måste sluta blunda för vad vårt köpgalna beteende skapar. Inte bara tänka på ditt eget, att vilja ha det senaste. Tänk ett snäpp längre. Hur har dessa prylar tillverkats, vem är det som tjänar på att du köper dem? Är det för att du verkligen har behov av att köpa en ny mobil eller är det bara för att tillfredsställa ditt ego?
I synnerhet tycker jag att teknikshoppandet är helt vansinnigt. Brukar trösta mig med att de teknikprylar jag tillverkar går till sjukvård och forskning. För att tuta i mitt eget horn, så har de maskiner jag monterat med mina små tassar bl a bidragit till att en flicka i England blivit botad från sin blodcancer. Man måste stundtals klamra sig fast vid enstaka segrar, för att inte duka under för mörkret i världen.
SvaraRadera