Havet, en magisk plats. Jag och mina guldklimpar har nu på kort tid njut av detta underbara hav två dagar på kort tid. Jag kan faktiskt nu äntligen säga att jag badat i sommar. (Turkiet och i en pool hos min morbror Dan tycker jag inte riktigt kan räknas.) Puh! Jag han innan juli månad tog slut. Inser med fasa att jag nu mera gått och blivit badkruka.. Grin!
Mina fina mysklumpar.
Om jag var tvungen att välja mellan hav och sjö, är havet det självklara valet. Jag tror nog att det helt och fullt beror på att jag växt upp vid havet. Mina föräldrar åkte ofta med mig och mina syskon till havet och mina känsliga tonårssommardagar tillbringade jag nästan varje ledig tid med min kära vän Elina i hennes föräldrars stuga i Skäran.
Havet har en sådan inverkan på en. Det är så stort och mäktigt och så fridfullt och själsbefriande på samma gång.
Havet är lixom en förnimmelse av Gud.
Här är en något yngre jag, liten och tjock på en solig häll någonstans vid havet. |