torsdag 28 februari 2019

Pysselrummet


Hej och välkommen in i vårt så kallade "skämsrum". Eller ett rum vi har gett namnet, pysselrummet.. Ett rum vi inte gjort något åt. Eller rättare sagt börjat att en gång riva ner för att kunna renovera, men sedan hände det lixom inget mer. Men det är ett rum som flitigt används av hela familjen. Här finns ett stort pysselbord för barnen, skrivbord för dator, bort för mina planteringar och omplanteringar, garderober för kläder och här finns också min strykbräda och linor att hänga tvätt på.


Det fina med att det inte är omtapetserat är att det inte alls behövs vara eller finnas någon försiktighet till väggarna. Det går att sätta upp bilder, tavlor, teckningar var helst man vill. Jag har satt upp några av barnens teckningar lite överallt i rummet. Superfint tycker jag.


För länge sedan stod det en vedeldad spis här. Vi hoppas på att en dag kunna återställa en.




Rummet är också ett ställe våra katter trivs väldigt bra i.



Denna urtjusiga tapet hittade jag under lager av tapeter i detta rum. Hoppas verkligen på att få tapetsera en liknade tapet i hela rummet.


Från fönstret kan vi kika över till grannarna.




Det finns många spär av tjusigheter i detta rum, som denna gröna fina träpanel till exempel. Jaa, tänk att ett rum kan älskas och rikligt användas trots att det inte är i tipp topp. Nästan så att det gör att man kan använda det mer.


I rummet intill finns mitt och Robins sovrum. Där arbetade jag och minstlillan idag med att damma och städa. I ett hörn av rummet finns bokskåpet med alla barnböcker. Några av de bästa får stå uppe på skåpet.


Här står jag i mina fulsockar och dammar. Puh så mycket damm det kan bli i ett sovrum. Rummet bakom är minstlillans. Där sover just nu båda våra tjejer som inte sova i varsitt rum utan sover bättre om de får sova tillsammans.



Nej nu ska jag krypa ner i vår sköna säng och sova de små timmar som finns tills dess att jag ska upp och jobba igen. Och tänk i morgon är februari äntligen över och fina mars börjar. Jihoo!


onsdag 27 februari 2019

Vinterdagar



Det är tisdag eftermiddag och mitt huvud är lika trött som om det vore fredag. Jag har för en tid sedan börjat äta en ny medicin som gjort att jag kunnat få mitt liv tillbaka. Jag orkar med livet på ett helt nytt sätt och det är helt fantastiskt att det funkar. Lite surt känns det att jag måste äta medicin för att klara av en helt vanlig vardag. Men jag känner mig ändå väldigt tacksam över att det finns. Som min svägerska sa till mig härom dagen; "Det är ju inget konstigt med att man tar medicin mot kroppslig värk för att man inte ska ha ont och orka med vardagen, så varför skulle det vara konstigt att ta medicin mot psykisk smärta?" Det är ju sant, men det är ändå svårt att få sig själv att förstå det.
Trots medicinen är jag ändå efter dessa två arbetsdagar så in i vassen trött. Älskar min arbetsplats, men det är så mycket som är så jobbigt där just nu. Eller rättare sagt så är det väl något som funnits en längre tid, men nu börjar dropparna rinna över.
Jag är fortfarande väldigt dålig på att hantera stress, även om jag trodde att jag blivit mycket bättre på det, så jobbet gör mig väldigt trött. Hade lovat mig själv tulpaner efter jobbet och jag köpte några fina "gårdagens" som var lite billigare. Medan jag snittade mina fina djupröda och gulbleka tulpaner satt jag och lyssnade på storebror som läste sin läsläxa för mig.



Lagar något enkelt till middag och kvällen tar vid med sina göromål.



Jag tycker mycket om detaljer. Har satt upp ett, enligt mig, jättefint kantband på vår stringhylla. Jag har så det räcker till alla hyllkanter, men vet inte om det kanske blir "för mycket" om jag sätter dit på alla. Tycker att den är helt ljuvligt fin, så vi får se hur det blir.



Natten kommer och jag somnar som en stock i vår säng tillsammans med maken som jag älskar allra mest i hela världen.


Onsdagsmorgonen anländer. Skickar trötta skolbarn till skoltaxin och sätter mig med min stickning och dricker mitt goda morgonkaffe. Vill ha några armledsvärmare och en har jag stickat klart och nästa är just påbörjad. Hoppas jag snabbt kan sticka klart även den så att jag kan använda dem nu i vårvintern.


Har stickat efter mönstret "halvvanten lingonkvist" från Maja Karlssons bok "Trettiofem vantar". Har bara ökat maskantalet från början och minskat lite eftersom och gjort dem mycket längre än vad de skulle vara i beskrivningen. Egentligen tycker jag inte alls om att sticka ribbstickning, tycker att jag är riktigt dålig på det. Hur jag än försöker sticka jämt, ser det ändå ojämt ut. Men det fick gå ändå, sköna är de i alla fall.


Solen sken in genom fönsterna under förmiddagen.


Är rysligt förtjust i glas i olika färger. Extra fina blir de om de får stå i ett fönster och solens strålar lyser igenom det.


Det är så skönt med en ledig onsdag. Så borde ju alla ha det. Att först jobba mån-tis, ledig onsdag och sedan jobba tors-fre. Men det förstår jag att det inte skulle funka, men man kan ju alltid drömma.
Minstlillan blev så sugen på att baka något. Själv kände jag ingen riktig bakanda, men jag hjälpte henne att komma igång med en chokladbolledeg och lyckan var gjord för denna treåring. Jag blev faktiskt riktigt impad på hennes snyggt rullade bollar.



Det blev ett riktigt festligt mellanmål, kan jag låta meddela, efter att storasyster kommit hem från skolan. Snälla som vi är så sparade vi några till storebror och pappan att äta då de kommer hem.

söndag 24 februari 2019

Ljuset kommer


Soliga dagar gör hjärtat lättare. Vårvintern står och väntar på att få kliva fram och jag välkomnar den med öppna armar. Här hemma händer inte så mycket. Vi har varit sjuka i omgångar, som vanligt under denna månad. Annars har vi haft det mest bara bra.



Minstlillan har haft öroninflammation. Efter att hon varit så duktig hos doktorn fick hon köpa fina örondekorationer. Kände mig rätt nervös över att hon skulle ta sin medicin tre gånger om dagen, men hon var så väldigt duktig och jag hade oroat mig helt i onödan.



Tre fina rosor Robin gav mig på alla hjärtans dag. Vad vore livet för mig utan denna man?


Nu när min islandströja är klar har jag börjat att klura på min svägerskas. Tycker att det är så roligt att ha projekt framför mig. Att få ha garnet i min närhet och veta att det kommer att bli något fint. Förhoppningsvis fint.



Har inte fotat så mycket de senaste dagarna. Förutom denna bild på salladen Robin kom hem till mig idag, den såg så rysligt god ut och jag ville så gärna få behålla den i minnet.
Har inte riktigt känt glädjen i fotandet så som jag brukar. På något konstigt sätt blir det mer stressbetingat än njutbart och så ska det ju inte vara. Tror att det har lite med ljuset att göra, men nu när ljuset börjar återkomma mer och mer för varje dag så tror jag att längtan efter att fota gör det med. Hoppas att du har det bra där du är! Vi ses snart igen.

torsdag 14 februari 2019

Hjärtan


Alla hjärtans dag och jag har blivit överöst med så mycket kärlek. Särskilt av Emylinda som gjort sjuttiarton fina hjärtekort med jag älskar dig mamma på och en hel hög av pussar och kramar. Man behöver lite hjärtan runtomkring, det gör en glad. Känner mig just nu så galet trött och har inte så många ord att förmedla. Men här kommer i alla fall lite hjärtebilder;

















onsdag 13 februari 2019

Februari


Det är februari och det enda jag vill är att få sitta inne och sticka. Bara sticka, sticka och sticka. Ett varv till och ett varv till. Dricka te, kaffe, se på serier och sticka några varv till.




Men jag lyckas faktiskt ta mig ut någon gång ibland. Plumsade länge runt i skogen, kände solen mot min kind och förundrades över allt det vackra som en vintervärld kan skapa.


Snön är så mjuk och fluffig. Med några varv ullbyxor och bra skor känns den inte heller kall.


Efter mig kom en liten katt och jamade hjärtskärande. Han måste ha sett mig vandra in i skogen och försökte då följa med i mina spår. Snön var så djup så att han försvann ner under snön i varje spår. Jag fick helt enkelt lyfta upp honom och sätta honom på min axel så att han kunde följa med. Tungt blev det, men rätt mysigt faktiskt.


Blöt av svett tog jag mig tillslut ut ur skogen och hem till den varma platsen i min fåtölj för att återgå till min stickning.