Trädgårdsdrömmar mot verklighet

Nu grubblar, odlas och planeras det i lilla fru Markséns hjärna. Så många tankar som jag vill förverkliga. Det kan tänker göra redan nu är ett hörn där insekter trivs. För utan insekter kan det inte bli något av något, så är det med det. Tänker göra något liknande som mina grannar gjort på sin gård. Hoppas att det finns några som möjligtvis kan tänka sig att hyra in sig på mitt hotell.

Har suttit med några gamla tidningar och klippt ut en hel massa inspiration och tips från trädgårdar där de skapat liknade som jag själv vill skapa.

Har satt in flera av urklippen i min bok med trädgårdstankar.

På den sitter ett urklipp jag fått av min vän Ewa. "Sommaren skulle skrapa knäna om det inte fanns pelargoner!" Typ det bästa som herr Kirchsteiger har sagt.

Något som ingår i mina trädgårdsdrömmar är egna hönor. De du kan se här bor på granngården och de är så vackra och speciella var och en på sitt egna lilla vis.

Kanske till och med har fått med mig min familj i denna hönsplan. Tänk ändå sicken tur jag har.

Vardagsljus

Jag kan bli alldeles upprymd av bara en sådan enkel sak som av ljus. Det är jag väl kanske inte ensam om. Här i norra delen av Sverige blir ljuset extra påtagligt då vi under flera månader bara varit några få timmar om dagen som det varit ljust, annars bara mörker. Mörker, mörker, jag kan få sådan panik över att försöka suga åt mig av vad allt dessa ljusa små korta timmar. Varför kan man bara inte få sova över dessa månader för att sedan vara vaken dygnet runt under de ljusa sommarmånaderna?

Men kanske är det så att man uppskattar ljuset så mycket just på grund av denna tid med avsaknad av ljus?Nu är i alla fall början på tiden av ljus här och vårt sovrum tycker jag får ett sådant vackert ljus.

Titta så vacker överdel jag hittat. Handgjord med fina detaljer. Jag är så förtjust i detta enkla vackra. (Med enkla menar jag på intet sätt att det skulle vara enkelt tillverkad.)

På tal om enkelt och vackert. Föll som en fura för denna stilrena, lite robusta spillkum. Så vacker i sin enkelhet. Invigde den i går på självaste våffeldagen. Perfekt för en våffellagg då det går att hälla smeten direkt ner i det varma våffeljärnet.

Efter att jag rört ihop smeten och ställt in den i kylskåpet, tog jag mig en sväng ut i vårvintern. Hade haft huvudvärk hela förmiddagen, tänkte att lite frisk luft skulle råda bot på den.

Titta! Visst blir det urtjusigt Så luftigt och vackert med dessa tallar, deras kala bruna stammar och gröna toppar. All tall närmast huset har och ska tas bort, lite längre bort ska tallarna få stå kvar medan granarna har fått eller kommer att få vika hädan. Älskar gammal "småful" tät granskog, men kring söderläget vid ett hus är det inte att föredra. Detta blir bara sååå bra.

Kanske tog jag detta halvårs sista sparktur. Snö och is smälter så att man till och med kan höra det. Jag och minstlillan tog varsin spark för att plocka in lite fler alkvistar. 

På bron har den första vårblomman blivit planterad. Äntligen! Inte länge kvar nu till dess att jag kan börja sätta penséer i salighet.

Tog en tur i "fulskogen" ett stenkast bort. Här har jag vandrat runt jag vet inte hur många gånger. Älskar hur ljuset silar in genom den täta skogen.

Här vill jag vara länge, länge.

Så mycket i det lilla som är så fint om man bara tittar nära.

Så många vackra färger.

Ville egentligen inte gå in, men tillslut blev klockan så mycket att jag bara var tvungen. Värmde våffeljärnet, tog fram smeten och började att grädda.

Sedan åt vi så det var rena fröjden. Detta är mina favorit tillbehör till våfflor. Blåbär, hallon, bananskivor, grädde och chokladkräm. Om det fanns färska jordgubbar så skulle jag lägga till det, men det får vänta tills det blir säsong för det. Så GALET sjukt gott! Och intet att förglömma, ett stort glas kall mjölk till. 

Det blev över några till nästa dag att äta för den som ville till frukost. Minstlillan tog sig några med en hel massa socker på. Vilket hon åt framför tv;n med en katt intill och gosedjur i famn.
Tillsammans såg vi "Emil i Lönneberga" alla avsnitt som gick där det är sommar med barfotadagar och lantidyll.

Men kisse, han sov han hela filmen igenom.

Vanliga göromål i konstiga tider

Jag och barnen gjorde ett besök till min nyfunna vän Sofia. Sofia är keramiker och jag är väldigt förtjust i hennes alster.
Medan jag dök in i min egen värld genom kameralinsen lekte barnen med en av Sofias hundar och skapade ett hem i den gamla ladugården bredvid Sofias verkstad. De odlade grönsaker, fiskade i en sjö intill, skötte om sina djur i ladugården, mjölkade och skapade en hel egen värld i deras egna fantastiska fantasi.
Jag tog en hel massa bilder, här kommer bara en liten del av den stora fotohögen.

Mer från denna keramikserie kommer en annan dag. Att få förmånen att fota vackra ting, det är för mig en sådan glädje.

Hemmavid händer det inte så mycket annat än att det är just där, alltså hemmavid, som vi mestadels befinner oss.
Nu mer än någonsin är jag så glad över att bo på en sådan plats som vi gör. Vi behöver inte stanna instängda i vårt hus utan har en hel gård med skog och åkrar kring om att röra sig fritt på. Tänk vilken frihet. Jag är dessutom så väldigt hemmakär och finner stor inre frid i att "bara" få vara hemma.

Inre frid är dock inget som dessa tider ger. Sjukdom, smittspridning i rasande takt, död, ensamhet, ekonomiska problem, småföretagare som går i konkurs, oro och misstänksamhet... Vet knappt ens vad jag ska skriva.

Blir istället en hel del annat, kanske inte så väsentliga saker, inte världsomvälvande, mer vardagliga, småtråkiga och små små sysslor i vår egna lilla tillvaro i denna stora värld. Det är allt jag kan dela och skriva.

Maken slängde ihop en supersmaskig paj. Åt av den från engelskt blått porslin, drack te ur en kopp från Sofia och plockar med min lilla beställning från Eplaros. Vackert illustrerade vykort med hopp om vår och ett spel för familjen. "Finns i skogen" som gjord för vår familj i Skogshägna. Bra att ha nu när det vankas mycket tid hemma. Solrosfröpåsen fick jag som gåva. Dessa ska jag och minstlillan stoppa i jord tillsammans och hoppas på ännu en sommar med frukost ute i det gröna i skuggan av våra växande solrosor.

Tänker mycket på våra småföretagare. Vill hitta sätt att kunna hjälpa och jag har en idé. Jag är ju bara en liten prick i det stora hela, men kan jag göra något så vill jag gärna. Återkommer om detta snart.

Vår käre granne har nu tagit ner en stor del av alla träd jag märkt ut på vår gård. Såå mycket mer ljus det skapat på vår gård. Jag känner mig så glad. Funderar nu mycket kring vad vi ska göra av den skogstomt som förut bestod av tall och gran. Nu när den största del av träd som stod där nu är borta finns det stor risk att den växer igen av sly.

Men ännu är det vårvinter och glädjen att få sitta i solen är så stor. Dricka varm choklad och läsa eller lyssna på en bra bok eller fåglarnas kvitter.

Jag har börjat läsa "Min morbror trollkarlen" för mina barn. Storebror har hört denna förut, själv har jag läst den otaliga gånger, men vi är båda inte ett dugg less. En saga att läsa om flera gånger i livets alla åldrar.
Sticka är en perfekt sysselsättning. Den är ju så lätt att ta med sig vart än man går. 

På åkern är det den allra bästa av världar. Det är skare och man kan ta sig vart man än vill. Tjejerna har fått smak på längdskidor och har tagit flera turer ute på åkern. Själv lånade jag min mans pjäxor och skidor och gled på vingliga ben iväg, vingliga ty det var tjugo år sedan denna ömma moder stod på längdskidor senast. Så roligt det var. 
Jag har förvisso kunnat utan större svårigheter kunnat vandra runt i skogen denna vinter då det inte funnits så mycket snö. Men med skidor på kan det ju ändå kännas som en ännu större frihet då man ibland kan glida fram. 

Men hoppsan, här sitter det visst en björn i ett träd. Upp gick det lätt. Ner fick jag dock ta mina starka armar till hjälp.

På åkern fanns det små harpluttar. Vet inte om det funkar så här vintertid, men vi provade att stoppa ner dessa två i jord för att se om det växer upp sådant som haren ätit utav. Nu får vi vänta och se.

Förkyld minstlilla. Jag och maken turas om att vabba.

Lite vår inomhus.

I solens ljus får videkissarna ett skimmer omkring sig.

Ulliga gulliga.