Sol och besök

Gårdagen var en underbar dag med massvis med värme, sol, jobb och celebert sällskap.

 Denna fina syltburk fick vi av Gustav och Hilda som kom och åt lunch med oss under dagen.

Hoppas ni alla har en fin sommar!

Underbart!

Vi har en härlig start på Robins semester med vackert väder och mycket uteliv. Det tråkiga är att myggen vaknade till liv i tisdags, men om man räknar bort dem så har vi det bara underbart.

Det är så mysigt, Elias ska som göra allt på samma sätt som vi. Vart jag än vänder mig om på gården ser jag det. 

Har Robin ställt en spade mot väggen, så har Elias också ställt sin spade där. Har vi parkerat skottkärran på en plats, tar det inte lång tid innan Elias lilla skottkärra står bredvid. 

Emylinda sover med mössa, snutte och filt i sin vagn. Och dockan Pelle med mössa, snutte och filt i sin vagn. När sedan lilla E grät, ropade Elias; "Nu gråter Pelle och Emylinda, vi måste gå och hämta in dem!"

Jag har själv något kort från det att jag var liten då jag sitter i soffan och ammar min docka bredvid min mor som ammar lillebror Andreas. Sådant är ju så gulligt.

Planteringsbänk

Ååååh vad jag blir salig av denna årstid! Är så in i vassen lycklig över att inte behöva vara pollenallergiker så jag kan njuta fullt ut.

Har, jag vet inte hur många år, suktat efter en planteringbänk och kan ni gissa nu har min man byggt ett till mig.

Helt underbart :D Har i och för sig redan planterat om alla mina inomhus blommor, men jag har nog någon att plantera ute i kruka kvar. Måste tilläggas att det även ska dit en liten hylla eller dylikt ovanför bänken.

Har en förkärlek till att ta kort på blommor så här kommer lite kort :D

Smörbollar, en av mina favoritblommor. Ett måste när jag gör min egen rabatt.

Törs man göra gamla mormor ledsen?

Jag måste få skriva om ett "ämne" som jag tänkt väldigt mycket på i omgångar i mitt liv. Det är barndopet.

Först ska jag vara tydlig med att säga att jag tror på troendedopet, men detta är INTE ett ifrågasättande av barndopet i sig, utan ett ifrågasättande om varför man väljer att döpa sitt barn.

Om man är aktiv medlem i svenska kyrkan, eller någon annan församling där man utför barndop och man verkligen tror på barndopet, förstår jag varför man väljer att göra det. Men varför föräldrar som aldrig, inte ens till jul, sätter sin fot i kyrkan väljer att döpa sina barn har jag så svårt att förstå.

Jag skulle aldrig välja att hålla en buddistisk ceremoni, eller muslimsk eller någon annan religion ceremoni, för mitt nyfödda barn just för att det inte är min tro.

Det kan väl inte vara så att det bara är på grund av tradition? Att det är ett fint sätt att kunna samla släkten på eller att gamla mormor annars skulle bli så ledsen?

Att man firar jul och påsk i Sverige utan att egentligen tro på Gud utan mer gör det på grund av tradition, tycker jag att man har all rätt att göra. Men att man skulle ställa sig i kyrkan på grund av tradition och aktivt stå och säga att man tror på någon man annars inte står för. Många gånger lovar man dessutom att man ska vara förebilder och förebedjare för barnet och tillsammans med kyrkan leda barnet på trons väg genom livet.

Jag har kopierat ett utdrag ur en dopgudstjänst. Man kan välja att utforma dem på många olika sätt, men detta är ett sätt;

P

Låt oss tillsammans bekänna den tro som vi döps till i Kristi kyrka.

F

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror och på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror och på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Prästen kan fråga barnets föräldrar: P   Vill ni/du att ert/det barn skall döpas till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap? Föräldrarna svarar:Ja

 Jag upprepar, föräldrarna svarar ja. Inte nej, inte kanske, inte ibland, inte bara lite av det du sa, utan JA.

Nästa argument att man gör det på grund av att det är ett fint sätt att samla släkten, kan jag heller inte ta. Man kan väl samla hela släkten ändå och ha till exempel ett födelsekalas för den nyfödde.

Att man har ett barndop för att annars skulle gamla mormor bli ledsen, låter ju helt tragiskt. Har man inte kurage att stå upp för sina egna värderingar mot sin familj måste man ju jobba för det. 

Jag tycker att vi bör ifrågasätta oss själv varför vi gör som vi gör i många olika avseenden. Inte bara rinna med strömmen utan faktiskt stanna upp och börja ompröva våra handlingar.

En dag i dina gårdar

Det behövs ibland inte mycket för att man ska känna sig fröjdefull.
Jag har en liten ängel i fönstret i vardagsrummet som gör mig så glad. Fick den för många år sedan av mina svärföräldrar. Hade förut endast framme den vid jul, men nu får den stå framme året runt.

Har haft en sång i huvudet sedan jag var på konsert med Selah (vår församlings ungdomskör) i onsdags. Elias stod och dansade på sin stol och jag och Robin sjöng med.
Jag tycker så mycket om denna sång. (Hoppas att jag skrivit texten helt rätt.)

"Inget kan jämföras med dig, 

varken i himmelen eller på vår jord. 

Är så underbart god. 

Herre ett har jag begärt 

att få skåda dig din härlighet, din majestät.  

En dag i dina gårdar, är bättre än tusen andra. 

En stund i närheten av dig förvandlar mig, 

förvandlar mig."

/Johan Lager

Sommarblommor!

Har äntligen köpt lite blommor att plantera i krukor ute :D 

Jag ääälskar blommor! Alla blommor är närodlade och "framtagna" med kärlek av min kära arbetskollega Karolina Spiik. Är ni i Ånäset någon gång, åk gärna förbi hos henne och köp en blomma eller två :D

Det ser lite fjuttigt ut nu innan de har hunnit växa till sig nalta.

..smultronplanterna som står nedanför ska planteras i morgon på ett annat ställe.

Denna vackra kruka fick jag av min faster Ulrike i födelsedagspresent i fjol.

Är de inte vackra så säg! Är förvisso inget jag planterat, men jag tyckte de var så vackra så jag var tvungen att knepa lite kort på dem :D

En get!

Var ett bra tag sedan jag skrev ett "senaste nytt", så här kommer ett;

Emylinda

Lillan är som mest förnöjsam med livet. Särskilt om hon får vara med sin storebror, eller bara sitta och titta på honom när han leker.

Sitta ja, hon kan faktiskt sitta! Vilken fröjd. Under veckan vi var i Turkiet lärde hon sig att sitta riktigt bra. Nu kan hon vara med mycket lättare. Man ser ju mer av tillvaron om man sitter än om man måste ligga.

Hon vägrar fortfarande inmundiga allt annat än bröstmjölk från bröstet. Nej hon huskas faktiskt till och med om jag har pumpat ut mjölk och ger henne det med sked eller i flaska. Vilken tokfora. Men hon växer då som hon ska och följer sin viktkurva, så för hennes del är det ännu ingen fara. Fläsklerna blir bara större och större på henne, så att säga.

Fin, fina syskon

Elias

 Nu har Elias bara en vecka kvar på dagis, sedan börjar sommarlovet. Igår kväll hade vi sommaravslutning på förskolan ostkupan. Det kändes rätt så vemodigt, för ostkupan ska nämligen stängas och Elias ska börja på ett annat dagis till hösten. Elias har haft sådana underbara fröknar, så man vill inte riktigt släppa taget om dem. Men vad gör man.

Elias befinner sig i ett svårt mellanland. Jag pratar om sömnen. Han har fortfarande ett stort behov av att få sova en stund på dagen, men börjar bli lite svår att få i säng på kvällen. Försöker man hålla honom vaken en hel dag, smiter han ofta i väg vid fyra fem tiden och går och lägger sig någonstans och somnar. Då är det helt och hållet hopplöst att få honom att somna på kvällen, även om han bara fått sova några minuter.

Petra

 Har blivit firad på (åter igen) sin 25 års dag med pompa och ståt. Eller lagom poma och ståt rättare sagt. På lördagen kom mor, far och syskonen (som bor i norr), Åsa och Erik (som kom helt oanmälda - gillas!) och Maggan, Lars och deras äldsta dotter Sara med sina två flickor och Mona och hennes lilla kille. Inte alls tokigt, satt mycket och njöt av deras samtal.

Kände bara för att bjuda in några få personer på fika under söndagen. Det blir lätt så att man känner att man vill bjuda ALLA (eller jag känner då ofta så, för att jag tycker om så många och vill därför att alla de ska komma), men det gör oftast att man inte hinner med att sitta och prata med alla. Det slutade med att LG, Karin och deras lilla grabb och Jonny och Helena kom. Det var minsann en riktig fröjd :D

Inte blir man väl för gammal för ett födelsedagståg

 Jag är i valet och kvalet på hur jag ska göra med mitt hår. Jag längtar väldigt mycket tillbaka till mina korta frisyrer. Trivdes så bra med dem. MEN nu har jag ju sparat ut håret i flera år, så jag kan ju inte bara ta och klippa av mig det bara så där. Jo jag vet, jag har mycket svåra val framför mig ;P

Robin

 Har varit på sin livs första riktiga diskgolfs tävling i helgen. Det gick inte så superbra, men ändå inte sämst. Han hade det i alla fall väldigt roligt. Särskilt att få träffa och umgås med massa människor (män) som är lika frisbee nördiga som han och om inte ännu värre.  

 Han fortsätter att vara världens bästa pappa. Jag är så lycklig över att ha en sådan fin man och en sådan bra far till mina barn.

 Ja det var allt från mig för denna gång. Återkommer nog snart igen :D

 Och förresten, här får ni;

A smiling goat