Kusin och bäbis besök :D

Det hände något synnerligen ovanligt i morse. Klockan bara gick och gick och mina killar bara sov och sov. Inte förns klockan närmade sig tio började de vakna till liv. Kan inte dra mig till minnes när det hände sist...

För att underlätta min käre makes jobbande har jag och Elias varit ute på en liten miniturné. Robin jobbar mycket hem i från, vilket kan vara mycket svårt när både hans son och (eller kanske särskilt) hans fru hela tiden stör honom med diverse olika saker. Nu fick han jobba ostört i nästan 2 hela dygn.

Vi började med att åka till Sörmjöle, som ligger strax söder om Umé, för att hälsa på Elias "enda" kusin Ester och farbror Tommy och faster Helena. Under kvällen åkte vi tillbaka till Umé och fick förmånen att lukta på en alldeles färsk liten bäbis. Ja vi fick ju lukta, eller vad man nu ska säga, på föräldrarna också, men det var ju i huvud sak bäbisen vi var ute efter. Elias tyckte i och för sig inte att bäbisen var så mycket att se, men det var han ensam om att tycka.. För han var SÅ söt den lille Elliot som jag ikväll hörde att han ska heta.

Har ju kanske inte världens bästa kamera på mobilen så det blev lite suddigt. Man ser då bäbisen i alla fall och det är ju det som är huvudsaken.

Vi åkte tillbaka till Sörmjöle och sov där en natt. Sedan var det tänkt att vi skulle hälsa på min kära moster Kicki, hennes make, två härliga söner och stormagen (där det ligger en liten unge till och växer och gror). Som vanligt när vi stämt in ett möte blir något eller några av våra barn sjuka, vilket även hände denna gång. Så vi stannade istället i Sörmjöle även fredag kväll.

På dagen begav sig jag, Tommy, Ester och Elias till Umeås stadsdel teg för att besöka ett babycafé som Tommy kollat upp på internet. Vi var då inte ensamma om att besöka denna plats ska jag säga. I foajén möttes vi av cirka 20 barnvagnar som där stod parkerade och inne i själva cafélokalen sprudlade det av bäbisar, stora syskon, mammor och även ett antal pappor.

Fick uppleva en ny mycket jobbig känsla där jag satt mitt i vimlet och beskådade min lille son som glatt vandrade runt bland alla barn och utforskade den nya miljön. Det var just det som kändes lite jobbigt, att han gick runt där och verkade så obrydd om vart jag befann mig. När allt kom till kritan kändes det mer som att det var jag som var i ett behov av honom än tvärt om. Längtade tillbaka till den tiden då han var lite bäbis och hela tiden låg tätt intill mig och inte behövde något eller någon annan. Tänk ju mer tiden går desto äldre blir han och ju mindre kan jag skydda honom från alla faror som kommer att möta honom. Han måste få göra sina misstag och skaffa egna erfarenheter. Han kommer att möta andra barn och människor som kanske inte alltid kommer att vara så snälla mot honom....Nej just nu är det för stora och skrämmande tankar för mitt ömma moders hjärta..

Försökte ta lite kort på Ester och Elias där de satt bredvid varandra och lekte. Det var inte ett lätt uppdrag måste jag säga. De bara kröp iväg hela tiden eller tittade bort. Lyckades få 2 någorlunda bra bilder i alla fall..

För att summera dessa två dygn var de mer än godkända :D

suck!

Ja vad gör man när man lever i ett land där det är viktigare för befolkningen att följa idol och dansbandskampen än att bry sig om vem som ska styra landet... Kanske gör som Erica Cervin skriver på sin fb, letar mig en etta på månen med kokvrå och flyttar dit i stället...

...eller är det kanske så att svenskarna egentligen bryr sig och vill ha det så här. Ett blått land där klyftorna mellan fattiga och rika blir större och större. Att främlingsfientligheten ska sakta men säkert växa och allt som åren går gnaga sig in bland det styrande i landet.

Nej usch och fy det är vad jag säger!


Till något roligare; Brita och Micke lyste kärlek till varandra och var som du kunde se i förra inlägget underbart vackra. Det är extra roligt att få vara på ett bröllop där man även får skåda in bakom kulisserna. Att hjälpa till med förberedelserna och att få stå där med brudparet innan portarna öppnas och de ska vandra in längst gången.
Det är, som många av er säkert vet, mycket jobb med att vara värd. Men när festen känns lyckad och brudparet ser glada och belåtna ut är det värt det mesta av slitet. Det tråkiga är bara att man själv inte hinner prata och umgås med alla härliga gäster. Detta är nog sista gången jag och Robin är värdar på ett bröllop, jag hoppas vi slutar på topp :P

Böllop

Typ världens vackraste!!!


...ja alltihopa gick faktiskt rätt så bra :D

bröllops och livs bestyr..

Ojoj..nu har jag suttit och vikt bröllopshäftena och knutit band runt dem så mina fingrar blöder... Lite smått överdrivet kanske, men jag måste erkänna att jag i denna stund känner mig redigt less på bröllop.. Trots detta känns det som att det kommer att gå riktigt bra i morgon, hoppas jag..

Jag,Robin och till och med Elias har befunnit oss i ett konstigt känsloläge de senaste veckorna. Vi har betett oss som man gör..... Hur jag nu ska förklara så att även ni karlar förstår vad jag menar, äsch ni får försöka föreställa eder.. Vi har alltså bettet oss som de flesta kvinnor beter sig dagen eller dagarna innan mens. Man har lätt till gråt, känner sig små irriterad hela tiden (både på varandra och på allt i sin omgivning), dåligt tålamod och tänder direkt på det den andra säger. Det har inte varit lätt skall jag förtälja. Jag hoppas detta endast är något som drabbat oss för en kort tid och inte är här för att stanna.

Gud är tack och lov lika god i dag som alla andra dar :D


...Hittade en riktigt fin klänning btw. Det eländiga var bara att hitta någon koftliknade grej att ha till. Ute är det ju inte direkt sommarvärme dessa dagar, så det behövs verkligen något att värma sina späda krokiga axlar med. Vi sprang runt så länge på schtaan så att vi tillslut kände för att kräkas på hela stället. Hittade SÅ mycket grymt snygga grejer som jag ville ha, men absolut inte behövde, men det jag skulle ha gick ej att finna. Ringde tillslut till min kära vän Johanna och det visade sig helt ypperligt att hon hade en bolero i sin ägo som nästan ser ut att höra till min klänning. Inte illa!

Ögonfröjd

Se vilken vacker syn jag möts av genom köksfönstret nästan varje morgon när jag stiger upp och gör välling, eller kokar gröt, till Elias. Svårt att riktigt kunna fånga hur naturen glittrar på bild. Men fantastiskt vackert är det i alla fall. Det är svårt att inte tro på en skapare när man ser naturens underverk. Att allt slumpmässigt har blivit som det är har jag svårt att kunna tro på.

Kom just hem från en väldigt mysig möhippa. Hippan var för min kompis Brita som jag känt sedan jag gick i mellanstadiet. Vi har kanske inte umgåtts så där jätte mycket bara vi två, men vi har funnits med i samma kompisgäng.
Har fått mina naglar filade och målade (med en mycket fin brun nagellack) av duktiga Merlinda och jag och Elina har testat två ansiktsmasker som jag har haft liggande hemma i jag vet inte hur många år. Kändes lite läskigt, men de fungerade helt utmärkt. Blev varken grön, fick ansiktet fullt av eksem eller stora bölder och huden ramlade inte av när vi tvättade bort masken.

Jag, Robin och Linnéa (Holmström) ska vara värdar på Brita och Mickes bröllop på lördag. Ojoj börjar bli lite nervös. Vi har haft så mycket runt omkring oss den senaste tiden, så jag har inte riktigt haft tid att stanna upp och känna efter.
Jag och Robin är sådana grymt farliga tidsoptimister. Vad än vi tar oss för får vi ALLTID stressa mot slutet.. Denna gång tycker jag, trots detta beteende som verkar helt hopplöst svårt att bryta, att vi faktiskt varit riktigt duktiga. (Det är nog mycket tack vara Linnéa.)

I morgon ska jag köpa klänningen till festen, på tal om att lämna allt till sista sekund :/

Elias 1 år

Nu har vi firat Elias så det brakar om det. Har inte haft så mycket tid att skriva på bloggen och har egentligen inte tid just i denna stund heller. Jag lägger upp lite bilder i alla fall.

Elias med morfar. Elias fick SÅ många och fina presenter, bollar, bilar, kläder och till och med en egen svartvinbärsbuske. MEN det är ändå något särskilt med pappret och snöret som sitter på.

Lowa och Elias. Det var ingen av Elias kompisar förutom Lowa som hade möjlighet att komma på Elias kalas. Inte för att jag tror att han bryr sig så mycket :P Att Lowa kom var jätte roligt!

...Annars är Elias favoriter unga kvinnor i si så där 18 - 35 års ålder med långt vackert hår.. *haha*

På dagen på Elias födelsedag kom kusin Ester och farbror Tommy på besök.


TUSEN TUSEN TACK för alla gratulationer och påhälsningar! Vi är så glada att vi har så många vänner :D

Ljus i mörkret...

Idag har gammelmorfar Rune vart här och hjälpt oss att dra lite el. Så nu, tro det eller ej, är skafferiet nästan nästa klart. Det som är kvar är att måla lite av panelen.

Si du se tjusigt he skiiin!

Det färdiga skafferiet har dock gjort mig aningens mer förvirrad än vanligt, ja det verkar som att det är möjligt. Har nämligen förut haft skafferivarorna på olika ställen i köket, nu är allt på ett och samma ställe (...döööh...). Man ju tycka att det borde leda till mindre förvirring, men icket. När jag ska ha te, går jag fram till det nu mera grytskåpet, öppnar skåpdörren och ser till min förvåning att där endast är kastruller och stekpannor.. Går till kyl och frys, sträcker upp min hand för att gripa tag i hårdbrödet, men där står det nu ingenting alls. Ojoj undrar hur lång tid det ska ta innan jag kommer att lära mig.

I morse, bara för att vi hade en tid att passa, passade Elias på att ta en sovmorgon. Det händer "aldrig" att han sover längre än till åtta, oftast vaknar han någon gång mellan sex och halv åtta. Vi brukar vara duktiga på att ställa ett alarm med den "vanliga" väckarklockan, men det hade vi självklart glömt denna gång.
Vaknade yrvaket och tittade på klockan. Förstod först inte vad den visade, men sakta började det sjunka in i min hjärna att den var halv nio. Morfar skulle komma klockan nio och det var mycket Robin skulle hinna innan dess. Rackars!
Det är konstigt det där med dessa små. Det går lixom inte att bestämma eller förutspå hur de funkar. Jo visserligen på vissa områden. Men visst är det just typiskt att när man säger att; "Nej men Elias sover aldrig mer än två timmar på dagarna" sover han självklart just den dagen tre timmar eller mer. Eller; "Det är ingen idé du försöker ge honom det där för det tycker han inte om" mumsar han i sig som att det var det godaste han någonsin fått.
Ja de är söta de små. Det är tur de funkar som det gör, annars skulle livet bli alldeles för förutsägbart...

Höstglädje

Vilka underbara dagar det har varit nu i veckan. Det har varit varm och soligt och jag och Elias har varit ute och busat.
Jag är SÅ tacksam över att vi bor som vi bor. Elias har varit ute och gått och gått och gått runt hela gården och jag har kunnat pyssla på med annat utan att behöva vara rädd att någon snuskgubbe ska komma och röva bort honom eller att han ska bli påkörd av någon bil. Självklart har jag hållit honom under uppsikt, men jag behöver ju inte befinna mig på en meters avstånd hela tiden.
Han har fått inviga sina nya skor. Förvisso är de en (eller två, det är så svårt att veta vad de här små egentligen har för storlek på sina fötter) storlek för stora, men de gick att dra åt så pass bra att han går helt obehindrat runt i dem. Ni skulle ha sett honom, han var så lycklig där han gick med sin läragå vagn. Vilken frihet det måste ha vart.

Själv hann jag skura utemöblerna och planterat lite höstblommor. Enligt min make är höstblommor något helt befängt och onödigt. Kan jag ju i och för sig hålla med om, de lever ju endast någon kort månad, så det är väl egentligen en lite onödig utgift. De ger mig ändå lite extra glädje i tillvaron så det är det värt.

Var ute mycket med era barn. Jag är själv väldigt dålig på det, så det är en uppmaning mest till mig själv, men även till er andra. Man mår mycket bättre av någon timmes friskluft och barnen tror jag behöver lite ute aktiviteter.

Funderar över en sak.. När jag träffar folk lite här och där får jag så mycket komplimanger för min blogg. Tycker att det är SÅ roligt för bloggandet ger mig så mycket.
Det skulle vara roligt att veta hur många som läser bloggen. Därför undrar jag om de som vill (svärmor du får passa) bara skulle kunna skriva "HEJ!" som kommentar till detta inlägg???
Skulle glädja mig så mycket :D

PÖSS

Storslagen helg

Här sover vi i köket.. Haha det blev lite trångbott. Förr bestod ju många hem av endast ett kök och en liten sovalkov så varför skulle inte det gå idag? Nu är tack och lov muren färdig murad, spacklad och slipad så nu går det att sova där inne igen. Den ska bara målas, tänk sedan har vi faktiskt ett rum i detta hus som är helt klart! WOW!

Denna helg har varit fylld med många trevliga inslag. Den började med ett 1 års kalas för lilla Lowa Israelsson. Vill du se bilder där i från gå in och kika på mamma Merlindas blogg (klicka på namnet). Nu har Elias ätit tårta för första gången i sitt liv, det var smaskens. Det var i och för sig det mesta de hade att bjuda på och det var mycket ska jag säga.

I helgen hade vår församling en relations helg. De hade bjudit in grundarna för levande familjer. Oooh vilka underbara människor och vilken underbar helg. Alla ni som inte var där har verkligen missat något. Konserten på kvällen med Frank Åhdal var också en riktig höjdare. Elias sov hela konserten med hörselkåpor i sin vagn längst ner i lokalen. Det gick hur bra som helst.

På lördag dag (när Elias lix skulle sova) tog jag, Merlinda och Ida våra ungar (Idas bäbis som fortfarande befinner sig i magen hade svårt att stanna hemma ;P) och åkte en sväng till nolia på barnloppis. Gjorde några fina fynd, du kan se dem på bilden nedan.


Allt detta för den fina summan 30 kronor. Helt ok pris om du frågar mig. Självklart har stöveln på bilden en maka, det skulle ju vara lite tokigt om jag bara köpt en..

På söndag var vi en stund på gudstjänst, men var tvungna att lämna den innan den tagit slut för maken hade en fotbollsmatch att spela. Elias låg först och sov, men blev helt lyrisk när han vaknade och såg att han befann sig mitt i en pågående fotbollsmatch. Han har nog lite fotboll i blodet trots allt.
Måste tillägga att Robins lag vann med 4-1 :D

Dammigt! Host, host...

Denna natt blir det till att bädda i köket...
Vadan detta undra du säkert nu. Jo det är nämligen så att mina käre duktige make håller på att putsa det han har murat på muren. Vilket leder till att det blir slip damm ÖVER allt.
Det går nästan inte att andas där inne. Att gå döden till mötes av att slipdammet täppt igen alla andningsorgan är inte vår högsta önskan här i livet, så vi fick hitta en annan sov lösning..

I vardagsrummet står det flera slip och målningsprojekt och tar plats så där går det inte att sova. Övervåningen är ofräsch, kall och full av bråte och kartonger så det är inte ens att tänka på att sussa kudde där. Så det enda rummet som finns kvar är då köket. Köket är ju redan nu lekrum, kontor, pysselrum, kök (så klart), och vardagsrum så varför inte sovrum också. Det ska nog bli riktigt mysig.

I måndags fick jag en dag alldeles för mig själv. Det är väl inte en av de mest vanliga företeelserna för en mor, det händer väl si så där någon dag per år och de lär väl knappast öka med åren. Jipiii tänkte jag och drog iväg till den stora staden Umeå. Där fick jag träffa underbara Karin och shoppa loss på stan.
Känner mig faktiskt rätt så stolt över mig själv. Har lite shopoholic i blodet så det är lätt att jag bara rusar fram och köper allt jag tycker är fint och råkar komma i min väg. Denna gång funderade jag ett bra tag innan jag drog fram (den inte allt för tjocka) plånboken. Så det blev inget köp jag ångrar nu i efter hand eller inte vågade visa för min make när jag kommit hem. Eller jo den där mössan jag köpte kaanske jag inte riktigt hade behövt....inte egentligen... :P

Fick träffa den förkylde Sofia en stund där på efter middagen, möttes av en son som när han såg mig blev så glad att han nästan inte ville sluta krama mig och en makes varma famn. Så jag måste säga att det var en utomordentligt bra dag!