Jag har ADHD

Jag vet inte om du har sett på tvserien "Så mycket bättre" i år. Denna säsong är det en artist som heter Stor som är med. Stor är en artist som inte jag kände till innan han var med i så mycket bättre. Har i och för sig inte så stor koll på musik och artister inom hiphop. För mig är det så befriande att se denna artist, ja han gör en makalöst bra tolkningar, men nu är det inte det jag syftar på utan hans ADHD.
Så mycket av Stors problematik känner jag igen mig så mycket i. Han har inte gjort klart nästen en enda låt innan programmet börjat, utan arbetar med dem ända in i sista sekunden. Ofta har han så mycket ångest kring sina låtar, han vill att de ska bli perfekta, men har som sagt inte arbetat helt klart med dem till just innan han ska framträda. Han uttrycker själv att han blir så less på sig själv och sitt beteende, men att det är så det är.

Jag har själv diagnosen ADHD. Många har ett inlärt tänk på hur människor med diagnosen ADHD är och hur de tror att diagnosen yttrar sig. Att man är överaktiv, utåtagerande, stökig och svårt att hejda sina impulser. Ja visst, många med ADHD har just den problematiken, men långt i från alla. Jag har själv inget problem med överaktivitet, är förvisso rätt "pillrig" i kroppen och har mycket svårt att sitta still och rör ständigt på mig utan att tänka på det. Så ja, det är väl i och för sig en viss överaktivitet. Är inte utåtagerande och var absolut inte stökig i till exempel klassrummet. Snarare helt tvärt om, syntes nästa inte över huvud taget. Har heller inte svårt att styra mina impulser.

Dessa punkter har jag kopierat från en sida här på internet med vanliga symtom vid ADHD och dessa passar in på mig till punkt och pricka.

• Svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
• Svårt att komma igång med uppgifter.
• Svårt att komma ihåg långa instruktioner.
• Kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
• Svårt att passa tider.
• Glömmer eller tappar ofta bort saker.
• Vanligt att skjuta upp saker tills det blir försent.
• Vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
• Trött av att umgås länge med andra.
• Svårt att reglera ditt humör.
• Kan vara extra stresskänslig.
• Svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.

Skolan var för mig en total mardröm. Egentligen skulle jag ha tycket jättemycket om skolan om det inte var för att jag hade så svårt med koncentrationen, och fram för allt svårt med att påbörja saker och att göra klart dem i tid. Älskar att skriva, men direkt det var en uppgift att skriva om en särskild sak eller ämne och det fanns ett krav på mig att göra det (vilket det är i typ allt man gör i skolan) så slog allt bakut. Även om det var en ämne som jag faktiskt tyckte väldigt mycket om eller var intresserad av så var det så ångestfyllt att börja och att fortsätta.
Det går nästan inte att beskriva hur jobbigt det kan vara. Jag är rätt duktig i skolan och ville väldigt gärna få höga betyg, men förstörde hela tiden för mig själv genom att skjuta upp saker tills att det nästan är helt försent. Satt ofta och stirrade på pappret framför mig, uppfylld av ångest och visste egentligen vad jag skulle skriva, men det gick inte att börja.
I högstadiet, när kraven på en ökade, började jag få problem kroppsliga symtom på grund av min prestationsångest med ont i magen och migrän med synbortfall och enorm huvudvärk. I gymnasiet började depressioner och viktproblematik att drabba mig. Ville så gärna prestera i skolan, men det krävde så mycket energi och gav så mycket ångest. Det var en lättnad när tiden i skolbänken var över.

Jag arbetar idag som undersköterska. På mitt jobb en dag stod tv;n på, som den oftast gör i allrummet. Brukar inte ha tid att stanna upp och titta på den, det finns liksom hela tiden annat som kräver min uppmärksamhet och som hör till mina arbetsuppgifter. Men nu sas det något som gjorde att jag stannade upp för att lyssna. Det var en mamma som berättade om sin son. Han hade ADHD och hade en dag valt att ta sitt liv. En replik som hon sa har fastnat hos mig, det var en sak sonen en dag hade sagt till henne. "Mamma, många säger till mig att jag är lat, men jag är faktiskt inte lat."
Om man hela tiden skjuter fram sina uppgifter och inte kommer igång med dem kan man utåt verka lat, att man helt enkelt väljer att strunta i sina uppgifter för att man inte ids göra dem. För en person med ADHD är det på intet sätt på grund av lathet. Det är bara så oerhört svårt att komma i gång.

För mig är det väldigt befriande att se en annan människa ha dessa problem, att de problemen får komma fram i ljuset. Det tar förvisso inte bort orsaken till problemet men jag får se att jag är inte ensam om att ha det så här. Och eventuellt att det kanske ökar förståelsen för hur det kan vara och att det inte beror på lathet.

Städning pågår

Att städa är ju inte det som är det roligaste i tillvaron, men att få ha det städat runt omkring en är väldigt tillfredsställande. Jag har haft som mål att dammtorka mig igenom hela huset innan första advent och under lördagen var det tjejernas rum och mitt och Robins sovrum som fick sig en ordentlig genomgång. Hej så in i vassen mycket damm. Minstlillan blev så glad över att jag ville hjälpa henne med att städa. När vi var klara var det som att hon fått ett helt nytt rum med helt nya möjligheter.

Hon har så många fina saker tycker jag. Det mesta är inköpt på auktioner, loppisar och saker som är sparade från mig och Robins barndom.

Storasysters rum fick sig också en genomgång. Det var inte alls länge sedan vi städade, men som är och ska vara i ett barnrum så blir det lätt väldigt stökigt och det mesta av sakerna har en tendens till att hamna på golvet och sedan ligga kvar där.

Alla hennes hyllor var nästan helt tomma, men nu är sakerna åter på plats, för en stund i alla fall.

Våran tjej är heltokig i kläder. Jag har inget minne av att jag var det själv när jag var i samma ålder, för mig är kläder ett intresse som växte fram först när jag blev tonåring. Storasyster har ett helt litet rum till kläder. Både utklädningskläder och vanliga kläder.

Jag känner mig så sjukt nöjd över att jag lyckades ta mig igenom dessa rum. Nu är det "bara" tre rum kvar.

En "ny" grön skönhet

Vilken kyla som kom över oss dessa dagar. Världen ute ser ut som en skimrande saga då den är så vackert inklädd i frost. Men burr så kallt, vi har haft kring 15 minusgrader.

Nu är det inte länge kvar tills första advent och jag har torkat damm i sinne för att det ska kännas kul att ställa fram adventspyntet. I morgon tänker jag bära ner adventslådan och ställa fram mina skatter som legat där och kurat i snart ett års tid. Man har nästan hunnit glömma bort vissa av sakerna. Det blir nästan som en nyupptäckt.

Jag har äntligen hittat den fåtölj jag länge letat efter. En grön skönhet. Dock är den utan dyna, så det skulle jag behöva köpa till. Vet bara inte riktigt var. I denna har jag suttit och stickat på några fina vantar jag tänkt ge till en när kär.

Näe, nu är jag så trött så jag får inte ur mig ett enda ord till. Hoppas du får en skön helg! Själv ska jag nu halvsova i soffan en stund och njuta av den lediga fredagskvällen. Troligtvis med en katt eller två tätt intill.

Sticka och klä sig

Det är frostigt och kallt. Konstigt nog längtar jag inte alls efter snö. Tycker att vi har det rätt bra som det är just nu. Brukar längta massvis efter snö dessa tider, men av någon anledning så är det inte så i år. Men det får gärna hålla sig på minus, tycker inte riktigt om när graderna far så där upp och ner hela tiden. Lagom kallt ska det vara, inte plus så våra vägar blir så där jobbigt geggiga. Det är så svårt att veta hur man ska klä sig också när graderna inte riktigt kan bestämma sig var det ska ligga på termometern. Att klä barnen blir otroligt svårt. Skulle behöva skicka med dem tre olika sorters munderingar till skolan så de kan ta det som passar bäst efter att dagen går..

Själv tycker jag bäst om att gå klädd i underkläder och tajts i ull, en mysig kofta, min sköna varma kappa, kjol, kängor och tjocksockar. På tal om underställ i ull. Jag köpte mig det för att använda då jag cyklar så mycket nu för tiden. Man blir väldigt svettig av att cykla, särskilt om man stannar till en stund under färden för att handla eller dylikt. Av svett blir man blöt, som sedan kyler och när jag kommer hem brukar jag ha enormt svårt att få värmen tillbaka i kroppen och måste ofta duscha och byta kläder. Med ull närmast huden så har jag inte längre det problemet. Ull blir nämligen inte blött på samma vis och gör då att man inte behöver bli kall. Först när man tar på sig plagget kan det "klias och stickas" men efter att det gått en stund och kroppen har värmt upp plagget slutar det klia. Jag är helt kär i dessa plagg och vill helst inte klä mig i något annat nu efter att jag testat. Nackdelen är att det inte är så billigt att köpa, men det gör ju också att man värnar mer om sitt plagg och tar bättre hand om det.

Inne sitter jag mest och stickar. Ett varv till och ett varv till.. Ja varför inte ett varv till och så vidare. Tänk att jag hittat tillbaka till denna underbara syssla.

Fick härom dagen en helt underbart fin blomsterbukett som jag gärna tittar på. Blommor alltså.

Håller på att sticka dessa fina vantar som heter "Granskott". Enligt beskrivningen skulle man egentligen ha vit basfärg, men den person jag tänker ge dem till så passar de bättre med grå tycker jag och så fick bli. Mönstret blir inte riktigt lika framträdande, men de blir fina ändå.

Kallt

Äntligen en vacker, solig, frostig morgon. Tar mig en liten promenad ut i skogen för att plocka mig granris att göra julkransar av. Granarna är så frostigt vackra.

De solen lyser på har frosten smält i från och lyser vackert orange.

Har börjat på en som krans, får se hur less man hinner bli innan månaden är slut. Vi har nu några år sålt kransar på byns julskyltning. Får se hur många vi får ihop denna gång.

Ute är det kallt, inne är det tyvärr också kallt, tack och lov inte lika. Min svärfar är här och hjälper Robin att bygga ett nytt pelletsförråd. Snart är de i mål, men just nu är pannan avstängd och fort blev kallt i huset.

Tänder ljus i varje vrå och sätter mig under en ullfilt i soffan, stickar och tittar på podcast. Bättre kan man nästan inte ha det.

Dricker kaffe och äter goda skorpor.

I köket ligger Severus och slumrar. Tänk ändå om man ändå var katt.

Men han blev allt lite störd av att jag skulle komma och fota honom där han låg så skönt och sov och blängde slött på mig.

När vi lix är i köket måste jag få visa min tjusiga lampslöja till skomakarlampan. Tänkte ha den till jul, men den fick komma upp på direkten.

Snart dax att städa och plocka bort allt höst och vinterpynt och skapa plats för alla advent och julfinheter. Nästa vecka då händer det. Jihooo!

Regnigt inneväder

Tycker om att ha flera stickprojekt i gång samtidigt. Då har man något att varva med när man känner sig lite less på det man håller på med. Har börjat att sticka på min sjal. Garnet är så mjukt och skönt och jag längtar efter att få vira den runt min hals. Det är första gången som jag stickar en sjal och jag var så enormt nervös att börja. Vill ju att det ska bli en sjal jag kan känna mig stolt över och använda mycket, inte bara något som jag bara känner mig sådär halvnöjd med. Jag tror nog att den kommer att bli bra.

Det är riktigt ruggigt väder i årets november. Regnigt och luften är fuktig och lixom kryper en in på skinnet. Jag sticker bara näsan korta stunder ut genom dörren, annars kurar jag ihop inne med tända ljus, stickning, en bra bok, dricker kaffe och knaprar på mammas hembakade skorpor. Sådana skorpor brukade min farmor baka, därför tycker jag att det passar så bra att lägga dem i en bruk jag ärvt av henne.

En dag städade jag i hallen. Vi har en så svår hall tycker jag. Den består av först en väldigt, väldigt liten kallfarstu och sedan ett avlångt rum med dörrar på alla väggar, förutom en och där är det ett element. Svårmöblerad, ja.
Flyttade runt på de få möbler som där står och vips tycker jag att den blev mycket trevligare. Städade alla lådor med mössor, vantar, halsdukar och tjocksockar så att det faktiskt går att hitta det man letar efter. Det blir fort väldigt stökigt i sådana lådor när man med en viss frustration letar efter ett visst sorts vantpar som man vill åt och eländigt nog bara hittar den ena av. Men för stunden är det nu städad i familjen Markséns lådor. Vilket känns oerhört tillfredsställande.

Vågar inte riktigt använda min fina näverväska, då den börjat att spricka i nävret. Just nu får den istället agera ytterkruka. Blev rätt snyggt faktiskt. Den röda lilla skålen har jag och Robin alltid använt till att lägga våra nycklar i, nu när vi har två krokar på väggen till det får den mest bara stå och samla på småskrot som tas ut ur jackfickor. Den gröna fina lampan har jag fått från min farmor och farfar.

Byrån tycker jag så fasligt mycket om. Det är den första möbeln som Robin köpte till sig själv och jag älskar den för det. Ovanför byrån hänger två tavlor med Carl Larsson motiv. Den översta är som tagen ur vårat kök och flickan är nästan på pricken lik Emylinda då hon var mindre.

Skulle så gärna vilja riva ut ett litet rum som finns i hallen där det förut varit en toalett och dusch. Få tapetsera om och drömmen skulle ju vara om det gick att lägga in golvvärme. Drömma kan man alltid. Hoppas att det går att ordna någon dag. Om vi nu får ha kvar vårat hus förstås. Tills dess vi vet hur det blir med järnvägen blir det ingenting.

Kalas i lila

Kalas hela helgen lång. Det är vår lilla sjuåring som du kan se på bilden ovan som vi har firat med pompa och ståt, ja nästan i alla fall. Använder mig av en av bilderna vi tog inför jul, för jag fick ingen bra bild under helgen på henne som inte blev suddig.

På fredag morgon fick hon fikabricka och paket. Då vi bakade tårtor inför helgen tjuvade jag lite av tårtbottensmeten och hällde i en liten form och gjorde en minitårta av den till henne. Det blev mycket uppskattat. Hon älskar min hög med massa udda assietter och dukar gärna upp med dem när hon vill ordna med mellis till oss. Det kändes därför roligt att kunna använda några av dem till födelsedagsfikat. Födelsedagståget är en självklar del i vår familj.

Vi är väldigt förtjusta i teman till kalas och till sjuåringen blev det färgtema. Lila och blått. Till dukningen köpte vi lite lila blommor, lila servetter och lila ljus, annars tog vi bara ett och annat av vad lila grejer vi hade hemma. Av mormor fick vi låna en lila fin duk och de lila bordstabletterna.

Robin garnerade tårtan. Marsipanen lyckades han färga sådär vackert grålila. Han kavlade ut den och la på tårtan och gjorde rosor av det som blev över. Jag tycker att den blev urtjusig. Dessutom blev den supersmaskig, vilket kalasbarnen också måste ha tyckt för det var bara på en tallrik det fanns kvar något av tårtan annars var tallrikarna nästan slickade.

Det blev ett riktigt mysigt kalas. Emylinda har en jätteliten skolklass på bara åtta elever. Det gjorde att hon kunde bjuda hela klassen utan att det kändes som att det blev för många, dessutom bjöd hon två till tjejkompisar. Jag har lärt känna alla i klassen på ett helt annat sätt bara för att de är så få. Tycker att de är så härliga hela bunten. Tänk vilket privilegium att få vara en sådan liten klass.