Julros och vintersol

Julros, vilken skönhet. Häftigt att den blommar utomhus (inte här uppe i norr men i södern) i denna mörka kalla årstid.

Hyacinter hör julen till. Hela huset får gärna dofta hyacint.  

Har dissat julstjärnor de senaste åren. De tappar nämligen bladen på bara några dagar i våra dragiga fönster. Men jag tänkte ändå prova att ha en på köksbordet eller på byrån bredvid. Vi får väl se hur det går. Det har ju en sådan vackert julig färg. Tycker också mycket de vita.  

Det hade ju varit tjusigt om snön legat vit på träden, men det duger också fint med solens strålar som gör dem alldeles orangeskimrande. Hoppas dock egentligen mer på snö just nu.

På tal om solen. SÅ vackert den målade himlen idag.

Så fint! Hade kunnat stå länge och titta på den vackra vinterhimlen.

Novembermörkt

Morgonen började mörk och svart. Att det kan vara så mörkt då man tvingas dra sig själv upp ur sängen. Jag är totalt noll morgonmänniska och kliver inte gärna upp före nio. Denna morgon kändes det extra tungt då sömnen varit skral eftersom min lilla febriga ettåring legat som en liten orolig larv tätt intill mig och hostat och hostat. Stackars liten.
Men det var bara att ta sig upp. De två små tjejerna som egentligen skulle få sovmorgon hade noll lust till det utan ville upp. Storebror som var tvungen att kliva upp för att komma till skolan var tvärt emot jättetrött och hade noll lust till att följa med upp ur sängen och ner till köket. Jag förstår honom så mycket och det svider så inom mig då jag måste tvinga upp honom.

Eftersom så ljusnar det på ute och himlen lyser i vackra färger. Jag tokstädar i vårt badrum för att hålla mig vaken, skurar väggar och golv.

För ett par år sedan var jag så sugen på pyssel hela tiden. Nu är längtan desto mindre. Men då lillan tjatar och tjatar på att få pyssla måste jag ju tvinga fram lite pysselkänslor inom mig. Medan minstlillan däckat i soffan gör vi varsin smällkaramell.

Fina blev de.

Till er nya följare kan jag låta berätta att jag är smått tokig i tomtar. För att inte vårt hem ska svämma över av tomtar har vi bestämt att jag bara får köpa en tomte om året. Denna gröna fina är årets tomte. Fick den av min svägerska nu i höst. Den har stått hemma i hennes farföräldrars hem och jag tycker att den är helt underbar.

Minstlillan däckade som sagt totalt en timma innan lunch och sov sedan i timmar.

Det finaste pyntet tycker jag är det som är från naturen. Enkelt och vackert.

1:a advent

Nu är första ljuset tänt, ja tänk nu är det första advent.

Småtjejerna är sjuka, minstlillan febrig och förkyld och stora syster hostig. I morse sov vi lääänge, länge, tror klockan var halv tio då vi klev upp. Så skönt!

 Jag har sedan stått ute nästan hela dagen på årets skyltsöndag här i byn. Välklädd så in i vassen och trots den kalla blåsten så frös jag nästan ingenting. Ja förutom om händerna och näsan då. Och tänk vi sålde ALLA våra kransar, all knäck och faktiskt nästan allting vi hade på bordet. Inte riktigt, men nästan allt. Så kul! Får nu ta och tillverka mig en krans till vår egen dörr, om jag nu har lust att göra någon fler förstås..

Ta julen som den kommer

Ääääntligen är det advent. Som jag tycker om denna juletid. Samtidigt som jag bara längtar efter alltihop, så måste jag också lära mig att inte ha så höga krav och inte bli besviken över att det kanske inte riktigt blir som jag har tänkt. Det är så mycket man vill, så mycket som är roligt pynta, baka, pyssla, fixa. Som sagt det är ju så roligt med allt det där, men kan också bli till en massa stress. Det är svårt, men det är bra att försöka påminna sig om det hela tiden, att ta julen som den kommer.

Min favorit julskiva är "Julsånger utan ord". Den är så fin och skapar ett sådant lugn. De bästa låtarna på skivan tycker jag är de som spelas med endast gitarr och kontrabas. Så vackert.

Små enkla gamla svampar tycker jag är så fina.

Jag kan bli så stressad nu då det bara blir mörkare och mörkare om dagarna. Att ta vara på det lilla ljus som dagen ger. Åh, det kan göra mig så stressad så att magen knyts på mig. Jag älskar mer och mer att fota, men då mörkret faller på märks mina fotobegränsningar så mycket. Det stör mig så mycket att det är så kort tid om dygnet som det går att fota fint. Det är jättefånigt jag vet, men det bara är så för mig.
Vi människor behöver också ljus för att må bra. Då det bara är några få timmar om dagen som det finns något ljus att tala om, blir jag så stressad av att hinna ta tillvara på den.

Idag fick jag mig en riktig materiellt lyckorus. Ett par jätte, jättefina skor hittade jag på Fyndet och de passade mina fötter som en smäck. Jag har ett par jättefina rejäla varma och vattentåliga vinterskor som jag har fått av Robin, som jag använder väldigt ofta, MEN de har så mycket snörning. De passar jättebra om jag ska ta på mig dem och sedan vare ute en lång stund, men när de ska på och av stup i ett då är de ett gissel. Jag har varit in på vår skoaffär i byn och titta på ett par powerboots, min man har sådana skor och de är så lätt att ta av och på, men kostar ju massvis.

Men nu hittade jag dessa istället, SÅ mycket bättre. Varma, fina och jättesköna. Tror aldrig jag har ägt så snygga skor förut. Och de är lätta att ta av och på.

Hoppas du får en härlig första advent!

Sol och vackert

Äntligen sol! Sol som lyser på vit snö, ja det är så vackert så man får dåndimpen. En annan sak jag tycker väldigt mycket om är speglingar i vatten. Tittar ibland mer ner i vattenpölar, sjöar eller annat vatten mer än vad jag tittar på det som speglar sig i det. Det är som att kika ner i en annan värld.

I och med de bliväder som varit de senaste dagarna har vi nästan fått vårfloder här kringom. Känns lite konstigt, men fint. 

 Bättre bild än den igår visst!? Den lilla snön som kom i natt ligger ännu kvar, så mycket finare det blev. Dessutom har den bitit sig fast i isen och vips är det inte halkigt längre. Just nu gläds jag jättemycket åt det vita, men jag anar att den snart kommer att regna bort den med, men det kan man ju blunda för en stund.

Och solen, ja så mycket glädje den ger. Just till vår gård når den inte riktigt ner så här års, men nere på åkern där lyser den. När minstlillan somnat i sin vagn tog jag mig en liten promenad ut i solen.

Bara det där att det ligger ligger lite vitt på taken, det gör så mycket.

 Inne går det sakta framåt. Städar ett litet hörn i taget, för att sedan vända mig om och städa där och sedan vända mig åter tillbaka till det första hörnet för att finna att där är åter stökigt. Ja så fortsätter det om och om igen.

Det är härligt att kunna kika ut genom köksfönstret och se solens strålar på åkern och berget.

Storebror kom och hjälpte mig att ta fram kyrkan. Försöker numer att inte köpa mer julsaker, men det är ju så svårt för det finns ju sååå mycket fint. Jag börjar förvisso att bli mycket duktigare. Men det är som kul att ha något att leta efter. I fjol letade jag efter en sån här fin julkyrka och min faster Anna hittade denna åt mig på vår second hand butik Fyndet här i byn. Så glad jag är över den.
I år letar jag efter en sån där träjulgran som kan stå och som som har små ljushållare längst ut på grenarna där man kan sätta granljus. Har inte hittat en ännu och vet inte heller om jag det gör, men det är ju att ha något att kika efter.

Nu blir det mycket advent och jul på min blogg framöver. Jag hoppas inte att det ska skapa en massa julstress för dig. Jag vill mer ge dig något fint att titta på och njuta, inte känna "neeej jag vill också, men jag hinner eller orkar inte!!" Hoppas, hoppas att jag får ge dig det första.

Adventsstök och kransförsäljning

Advent har sakta börjat att leta sig in i vårt hem. Vi hade barnkalas för vår femåring i lördags och efter det är först nu idag som jag hunnit hämta igen städningen. Jag vill inte pynta ett stökigt hem, nej först vill jag att det ska vara städat, sen pyntat. Har dock börjat inse att jag får sänka mina krav lite till någelunda städat.
Hos mig pyntas det i dess sedvanliga ordning. Alltså min sedvanliga ordning. Först avskalat, adventsljusstakarna och stjärnorna kommer fram (men tänds inte förrän den första advent), julgardinerna sätts upp, ljusstakar med röda, vita eller gröna ljus ställs lite här och var, kyrkan, julblommor, någon bonad och ev lite granris och tallris tas in. Sedan utökas pyntningen mer och mer för var vecka som tar oss närmare jul.
Veckan innan jul är det så mycket så min käre make nästan har lust att kräkas i ett hörn. (Skämt och sido.)  Jag äälskar att pynta kring advent och jul. Jag vill att alla sinnen ska få uppleva julen. Jag längtar redan till dagen då julgranen tagits in och pyntats och jag kan sitta i vardagsrumssoffan och bara mysa åt allt det juliga. Men dit är det ett tag kvar, nu advent.

Ute är det just nu inte så mycket till adventskänsla. Regn och halka är det som bjuds. Fast just nu snöar det faktiskt ute, men jag känner inte så stort hopp till att den kommer att ligga kvar. I december vill jag ha snö, mycket snö. Men det är ju inget man kan råda över, så är det med det.

Men jag kan ändå inte låta bli att tycka om denna dimmighet. Gråa toner som gör att linjerna mellan himmel och jord suddas ut. 

Storebror skjutsar minstlillan i vagnen.

Men nej, nu vill jag mycket hellre ha frostgnister är regndroppar.

Nu lite reklam för årets julkransar som vi knåpat ihop;

Fina va!?! Vi kommer att sälja dem på julskyltningen på söndag här i Ånäset. Dessa plus några andra kransar, kakor, knäck och återbruk av olika slag till exempel gamla kaffekoppar som vi gjort nåldynor av och ljus av och fågelmatshållare av. Jag lovar att de är jättefina.
Alla slantar vi skrapar in går i år till Panzisjukhuset i Kongo.

Hoppas vi ses där!