En utflykt till kreativitet

Nu ska jag visa lite bilder från en stund som jag blir helt lycklig över att tänka på. Att få möjligheten att få komma hem till en sådan kreativ, konstnärlig människa som Sofia och få skutta runt och fota hur mycket jag vill i dessa magiska miljöer, alltså å vilken lycka! Att ljuset dessutom var helt outstanding är ett extra plus.

Nu kanske du undrar vem Sofia är. Jo hon bor här i mina trakter och driver en egen liten butik där hon säljer sina egengjorda alster. Hon är väldigt duktig på allt möjligt som sömnad, blomsterarrangemang, stickning, målning, men det hon älskar mest att tillverka just nu är att forma och skapa ting av lera. Keramik är hennes stora passion.
Det går att besöka hennes fysiska butik och ateljé eller kolla in hennes instagram konto @bysofiakarolina där finns också en länk till hennes blogg.

Jag älskar att fotografera detaljer, vackra ting och fina miljöer så detta var verkligen ett sant nöje för mig att få göra. Se och njut. Vi börjar med bilder från ladugården där färdiga ting ställs ut.

Ute på gården finns hennes kreativa alster att skåda lite här och var.

"Jag har inte hunnit städa här inne i stugan", säger som Sofia ursäktande då jag kliver in i hennes lilla torp där hon har sin verkstad. Men wow, till vilken lycka för mig att hon inte hunnit städa för här inne är helt perfekt tycker jag. Ett rum som liksom flödar av kreativitet.

Han med att fånga Sofia mitt i hennes kreativitet.

Minstlillan var med mig och klapprade runt med sina små träskor på det nötta fina trägolven och pratade, surrade och pratade. Jag försökte svara henne, men mest var jag inne i min lilla fotobubbla och ville få fånga alla vinklar av det jag såg.

Här inne finns färdiga saker prismärkta och redo att hitta sin plats i ett nytt hem.

Ett otroligt vackert spillkum. Ett spillkum önskar jag mig från denna duktiga kvinna, men jag har väldigt svårt att bestämma mig för vilken sorts. Kanske rent ut sagt måste bli två. Denna (fast större) på bilden ovan och en som ser ut som de vita/gråsvarta som du såg på bilderna i ladan. Ja, vi får se om jag någonsin kommer att kunna välja.

Denna spillkum är ju också så galet fin.

En liten söt kanin med avslaget öra sitter i det lilla fönstret i trappen upp.

Med denna vackra tröja med mig hem skapad och köpt av Sofia och en present till en nära vän sätter jag mig sedan glad i bilen med Minstlillan i baksätet och rullar hemåt längst det vackra norrländska landskapen. Så glad över denna möjlighet. Detta skulle jag verkligen vilja jobba med. Att få åka runt och fota hos sådana fantastiska personer som Sofia och få redigera bilderna och göra blogginlägg om det blandat med blogginlägg från mitt egen vrå i tillvaron och vardagliga utflykter.

I kamerans lins

Semestertider. Dagarna går och jag stannar hemma så mycket jag bara kan för att få bara göra ingenting, eller en hel massa. Vill så mycket, läsa bok i lugn och ro i trädgården, umgås med min man, fixa med en massa saker som jag i många år längtat efter att göra med huset och gården. Vill också få stanna upp och njuta av det vi redan har. Ett fint sätt att göra det för mig är att ta fram min kamera och fota.

Som när en snögubbe hänger på tork bland den övriga tvätten och jag måste stanna och fnissa lite över hur tokigt det ser ut.

Vi sitter en solig kväll på vår nystädade och tillfixade balkong och minstlillan hittar en grön liten larv som hon blev helt förtjust i.

Balkongen är en sådan perfekt plats att sitta på under kvällen. Myggen tar sig väldigt sällan hit upp och solen når en över trädtopparna.

En regnskur gör naturen vackert blöt och dropparna gör blommorna än mer vackra.

Jag har nu fått klart mina blomsterplaneringar och jag njuter så mycket av dem. blombuketter och blomster i jord är bland det bästa jag vet.

Ännu blommar inte mina pelargoner så mycket, men nästan lika mycket som själva blomman är jag också förtjust i bladen.

Vackra flerfärgade lupiner. 

Vatten i byttor skapar vackra speglingar.

Magisk doft från de snart utblommade liljekonvaljerna.

Liten kisse som sover gott efter en natt på jakt.

Ett parasoll blåste iväg och lyckades landa på mina blommor och knäckte en av de vackraste. Satte den i en vas och hoppas att det växer upp nya i den nu tomma plantan.

Buketten från mina föräldrar står i all sin prakt i vardagsrummet. Pioner alltså.

En riktig favoritplats på vår gård är detta hörn. Robin har byggt ett vindskydd av gamla dörrar från ett garage som skulle rivas och äntligen har vi en solig blåsfri plats att kura på. Över min dagbädd har jag hängt upp ett myggnät. Önskar nästan att jag kunde sova där en hel natt. Det är en väldigt skön plats att vara i.

Satt där och åt mellanmål med min man och våra ungar. Sicken gåva alltså.