Bjöd mina föräldrar och bror på eftermiddags kaffe utomhus härom dagen. Min mamma kom med egenbakade bullar i denna förtjusande burk. Att det finns så många vackra plåtburkar alltså. Tycker att det var så gulligt med det där röda små blommorna på kanten.
Nu är det inte plåtburkar detta inlägg ska handla om utan om blommor och odlingar. Jag började redan i februari att grotta ner mig i frökataloger, trädgårdstidningar, böcker och inspirerande inspirerande instagramkonton och bloggar.
Längtade som en galning efter att få börja odla. Måste erkänna att jag kanske började liite tidigt med vissa sorter, men man lär så länge man lever. Har gjort många noteringar till mig själv och nästa odlingsår.
Broccolin till exempel. Den pep i väg nå vansinnigt och blev smal och gänglig. Det är så väldigt stor risk att den går av då den blir så här och det är det sista man vill. Hade läst att man skulle så den tidigt, men efter att jag pratat med en vän som bor och odlar i samma trakter som jag fick jag lära mig att det är bäst att vänta.
Jag har satt om dessa gängliga och tiden får väl visa hur det kommer att gå med dem.
Här kommer några små nysatta broccolin upp ur jorden. Hoppas på att det går bättre med dem. Tycker att de små hjärtbladen som kommer allra först är så otroligt gulliga.
Det svåra tycker jag har varit att hitta en bra yta för odlingarna att stå på vid ett fönster med mycket ljus. Extra växtbelysning har jag satt upp med hjälp av maken, men att rymma alla små odlingar som breder ut sig mer och mer för varje vecka som går, det har varit och är ett gissel.
Ja du ser ju. Nu när ljuset ändå är rätt ok både tidigt på morgonen och sent på kvällen så har några plantor fått flytta till fönster utan växtbelysning så de som syns här på bilden är bara en del av allt. Hjälpas! Undrar om jag tagit "vatten över huvudet"? Jag har ju bestämt mig för att inte köpa ettåriga färdigodlande blommor i år. Eller jo några kanske, men inte i den mängd som jag brukar. Så nu har jag odlat en hel mängd egna från frö.
Vi har dessutom ej sått klart allt än. Pumpa, squash, frilandsgurka, bönor och en hel del blomster väntar på att få odlas i maj.
Haha, det blir spännande att se var allt ska rymmas.
Först till lite vårblommor. Här i Skogshägna har jag planterat lite färdiguppdrivna lökar i krukor. Tycker denna blekgula narcissen är så fin!
Planerar för en vårrabatt vid husväggen som först tinar fram och är som varmast och där vill jag sätta många krokusar i olika färger.
Älskade penséer!! Klipper alltid ner dem efter att de blommat klart eller blir för långa och gängliga så kommer de upp och blommar igen och resten av sommaren. Helt underbar liten blomma!
Det som blommar för fullt på vår gård är som vanligt denna sötdoftande, läckra Tibast. MEGAGIFTIG!! Varje år går jag till blomman med ungarna och förmanar om och om igen. "RÖR ALDRIG denna blomma!!!" Barnen börjar bli rätt så less på denna årliga procedur.
Nu är en hel den av skogen vid södersidan på huset borta och denna sida badar i sol från lunch till långt in på kvällen. Här finns planer på att bygga en altan, när det blir det återstår att se.
Men nu tillbaka till odlingarna. Små söta tomatplantor med ljusröda undersidor. Så här såg de ut för några veckor sedan.
Mini, minismå sommardahlior.
Ursköljda mjölkpaket är mycket bra att odla i.
Zinnior i olika former.
Persiljan före jag delade på den och satte i större krukor.
Satte tidigt ett stort gäng med luktärtor. Försökte odla dem efter en teknik som jag lärt mig av en person på Instagram. Enligt henne ska man sätta flera frön i samma kruka med hårt pressad jord. När de vuxit upp och blivit kring tio centimeter ska man ställa ut dem på en lä, lugn plats och låta dem få växa sig knubbiga och fina. De ska tåla ner till åtta minusgrader.
Lite läskigt kändes det allt att lämna dessa små godingar ute helt åt sitt öde.
MEN jag hade inte riktigt hittat en riktigt bra plats för dem. På något sätt lyckades det blåsa på dem, vilket de inte gillade och när det hotades att komma massvis med snö då plockade jag in dem och ställde dem i ett fönster på vår oinredda vind.
Några strök med av blåsten, men många har klarat sig riktigt fint. Nu står de ute igen på en annan bättre plats. Varje dag drar jag ner plastpåsen kringom plantorna och varje kväll drar jag upp den igen så att de får lite skydd.
Kålen hade jag egentligen inte tänk omskola så här tidigt i sin tillväxt. Men då förpackningen jag hade satt dessa i började mögla en hel massa och möglet spred sig till jorden. Nu har varje liten planta fått komma i en egen liten "kruka". Lite läskigt då de var så små, men de har ännu inte visat några tecken på att de mått dåligt av min grymma behandling.
Zinnior som växer.
Chili. Något jag aldrig odlat förut. Det kom upp åtta små söta plantor. Alla fick komma till varsin egen kruka då vi inte kunde välja bort någon av dem. Får se om alla överlever och växer upp och blir stora mer rikligt av frukt.
En liten spenslig rosenskära. Ojoj, den har visst hamnat på en för mörk vrå. Får hoppas att det går bra med den ändå.
Tomater och chili i ett litet miniväxthus av plast jag fått låna av mina grannar. Det har jag ställt upp vid södersidan av vårt hus och det blir helt kolossalt varmt där inne om dagarna.
Då jag skulle bära ut tomatplantorna råkade jag knuffa omkull en vindruvsask full av små zinnior. Sicken olycka. Fick ta och sätta om dem alla. Jag får se hur det går.
Stockrosor är också något nytt för i år. Känner mig riktigt osäker, men hoppas sååå mycket att jag ska klara av att driva upp dem till ståtliga blommor.
Solrosor har minstlillan i år igen sått i massvis. Hoppas på samma lycka som i fjol.
Jag står i många, många timmar på denna plats i solen med mina plantor. Hinner inte ens märka att timmarna går. Varmt och skönt är det och vårfåglarna sjunger så det dånar om det. Då och då kommer stora flockar av svanar, tranor och gäss skrikandes över trädtopparna. Koltrasten sjunger så vackert och drillande ljud av storspoven gör att lyckan pirras runt i hela kroppen. Jag ÄLSKAR denna tid! Nu ligger allt det ljuvliga framför mina fötter.
Maken kom ut med lunch och vatten till mig, då jag själv glömt både tid, rum och hungerkänslan uteblivit. Sedan blev det mellis och familjen samlades vid min odlingsplats och det blir glassfest.
Tiden gick i ett sus och plötsligt blev det middag som vi åt på samma plats.
Titta här ligger de urgamla tallarna, några inte fullt lika gamla. Känner mig som en skurk som bestämt att de ska huggas ner. Kramade dem länge, länge, var och en för sig då jag satte mina röda "dödsband" kringom dem. Hoppas att de får bli till vackra bräder och skapas till något vackert.
