Crafts by PoM

 

Till julafton kommer hela familjen vara tjusigt smyckade av dessa hantverk tillverkade av återvunnet skinn. De är gjorda av en namne till mig. På Instagram kan du kolla lite mer på allt det fina hon gör, @craftsbypom är namnet på kontot.  

Husets fula fläck

 

Ett rum som varit en ful fläck i vårt hus är detta rum. Det har till och med gått under namnet "skräprummet". Under min sjukskrivning har jag arbetat med detta rum. Beställde rätt tidigt nya tapeter, vilka jag älskat och längtat efter i många år, för att skapa en slags morot att se fram emot. Många saker som inte har en egen plats har dumpats i detta rum och många timmar har gått till att rensa, slänga och placera. Har fortfarande en del kvar. 

Denna tapet, som jag fann under många lager av vackra tapeter, är väldigt lik den nya som ska upp. Jag har faktiskt till och med tänkt spara denna del av rummet och inte tapetsera över den. Endast sätta samma bård längst upp som i resten av rummet. 

Nu blev ju rummet inte så klart som jag hade tänkt innan jul. Magen min, som krånglat en hel del, satte stopp för mycket av renoverandet. Men jag har ändå fått rummet att bli mycket mer trivsamt och roligt att vara i och nu är det också lite julpyntat. 

Önskar SÅ att den "andra" röktunneln går att bruka i vår skorsten och att en kamin kan sättas in på platsen där det förut suttit en järnspis. 

Golvet, som jag slitit fram i ljuset från skuggan av en fastklistrad och fastspikad plastmatta, har stora behov av att slipas och behandlas. Har just nu täckt det mesta av det med trasmattor och detta fina koskinn, underbart skönt att sätta sina bara fötter på. När ork och ekonomi kanske kommer i fatt kommer golvet att få en ordentlig manikyr och kommer att vara det mina bara fötter får möta.  

Avslutar detta inlägg med några bilder på denna fantastiskt fina julstjärna min mor handlat till mig. 

I kyrkan

 

Söndagar med Gudstjänst är inget man är bortskämt med under de senaste åren. Min utmattning har dessutom tagit i från mig min förmåga att vara på Gudstjänster i vår församling. Att vara i ett sammanhang med många människor man känner, många intryck, ljud, ljus, konversationer att koncentrera sig på. Det funkade inte för mig. 

Nu har jag börjat att ta tillbaka delar av mitt liv som jag en tid gett upp. Min församling är en stor del av det jag verkligen vill ta tillbaka i mitt liv. 

I söndags uppträdde barnkören där mina två tjejer är med och sjunger. De var så duktiga alla barnen. Kan tyvärr inte visa bilder på fler än just mina töser. 

På golvet under stolsraden framför mig låg körledarens yngste och spanade in omgivningen. 

Min äldsta tös var också med i ett juldrama på scenen. Helt utan att se det minsta nervös ut. 

Vilken jätte fin och härlig söndag. Hoppas på att få många sådana söndagar framöver. 

Fog

 

Det är något förunderligt med dimma. Fog, det ryms så mycket mer i det engelska ordet. Älskar den oskärpa som bildas mellan himlen och jorden. Tydligheten som ej längre går att se. Dimman som vandrar över sjön när natten tar över dagen eller sakta drar sig tillbaka över åkern och dunsar i morgonljuset. 

Vintertid får dimman en extra tydlighet. Eller ska jag kanske säga otydlighet? 

Julkärve

 

Sicken vinter det blivit i hela vårt avlånga land. Har nog aldrig sett så många vinterbilder i december från de jag följer på Instagram. Snöiga landskap i Småland och till och med i Skåne. Här hos oss i Västerbottens kustland har det också landat en hel fluffigt vitt. Det är helt enkelt magiskt vackert överallt. 

På gården har jag satt upp årets julkärve. Jag och Robin har också lyckats med gemensam kraft att sätta upp några fler ljusslingor. Skulle gärna ha mer ljuspunkter på gården, men kruxet kommer alltid till det där med el och att dra elledningar. Vill inte riskera att ledningarna går sönder då snön skottas. Får ta mig en ordentlig funderare på det till sommaren då det är aningens lättare att gräva i marken. Nu gläds jag istället åt all den vackra snön och de ljuskällor vi faktiskt lyckats få till. Fotar en annan dag då andan faller på.

Vykortsvackert

 

Idag ser världen kring Skogshägna precis ut som i ett vackert vintervykort. Gnistrande snö och mjukt solsken. 

Till och med trädgårdens odlingsplats, som annars brukar se bedrövlig ut i november, ser riktigt fin ut. Vackra detaljer från frökapslar och järndetaljer poppar fram i det vita. 

Jag har smort in mina näbbstövlar och de blev helt fantastiskt vackra. Som nya.

Inomhus blir mycket också mycket finare i solljuset. 

Vill SÅ så gärna finna ett (gärna tre) till av denna gardin, som egentligen är en duk. Jag har fått tips om att det går att köpa nyproducerat, men alla ställen jag hittat detta bolster är mönstret fel storlek. Den jag har har cirka sju centimeter höga stjärnor och de jag funnit är kring fyra..

Novemberfärg

 Vårt kök som mer och mer börjar inta orangea toner, tycker mycket om orange, särskilt rödorange. Är väl inte egentligen så väldigt förtjust i furu som vårt köksbord stoltserar med. Men det är ett väldigt praktiskt bord, rymmer många, rundade kanter utan hörn att stöta in i, hållbart och lätt att förstora. Den enda nackdel bordet har är dess osnygghet. Resten av familjen i detta Skogshägnahem är av den åsikten att mamman i huset hela tiden byter ut redan befintliga bra möbler mot nötta, gamla och opraktiska. Förstår inte var de fått den tanken från..? Bordet får leva kvar i vårt lilla hem till den dag då barnen flyttat hem i från. Då kanske jag byter ut det mot ett gammalt tungt åbäke likt ett från mina drömmars drömmar. 

Rosenbuketten på bordet inhandlades för att fira mitt och Robins nittonåriga liv tillsammans. Galet va!? Nitton år vi två, att det redan gått så många år. Han är mig fortfarande, om inte mer, lika kär. 

Det finns så många otroligt vackra karotter. Jag brukar använda porslin som fått några nagg och/eller krackelering i lacken och inte längre duger till servering eller matlagning till ljusstakar, förvaring eller som i det här fallet, blomfat. 

Har länge velat ha sådana fina virkade runda "plattor" att trä på våra korkunderlägg. Då jag själv inte kan virka blev jag jätteglad då jag fann dessa två på en loppis för femton kronor styck. 

Under veckan ska jag plocka bort och göra plats för advent. Har konstigt nog inte varit så jättetaggad på julens pyntande i år. Men jag vet att det kommer, det gör det alltid tillslut mer eller mindre. 

Älskar dessa gamla mönster och tyger. 

Helgen är snart slut och inte har det uträttats så många stordåd inte. Själv vill jag ha det just så, lugnt utan storartade planer. Dock leder det lätt till att barnen följer mig likt en svans utan egen förmåga att hitta på något att göra som inte innefattar någon slags skärm. Kan bli helt galen på sådant, särskilt nu då jag inte orkar eller har någon lust till att hitta på och utföra aktiviteter som barnen kan vara med på. 

Jag tycker att det är oerhört nyttigt med riktiga tråkiga dagar. När barnen kommer och muttrar "Jag har såå tråkigt mamma!", brukar jag le stort och säga "Men så bra!". Elakt kanske, men det är bra att ha tråkigt lite nu och då. MEN då tråkigheten endast leder till passivitet, det är inte bra. Barns kroppar (och vuxna också för den delen) behöver rörelse för att må bra. Barnkroppar utan rörelse blir ännu mer slöa, tappar lust och energi , får svårt med nattsömnen och det blir lätt en ond spiral. 

Våra barn, särskilt den äldsta, hamnar där lite då och då. Där kan jag tycka att det är så svårt att kunna motivera till rörelse då jag inte riktigt har den orken över. Förut kunde jag dra med mig hela högen på olika göromål. Fick ofta jobba hårt, peppa och kämpa för att få med mig alla, men jag klarade det tack vare att jag visste att de skulle må bra av det i slutändan. Nu klarar jag inte av att styra upp det tyvärr. 

Robin har hemtenta hela helgen och syns knappt till. Min lillebror tittade förbi på lördagen och jag friserade både honom och resten av familjen. Känns så skönt att få göra det någorlunda samtidigt. Min mage krampar till och från, men med lite vila mellan huvudena så gick det rätt bra. Lillebror diskade och städade undan i köket som tack för klippningen. Han har hjälp mig SÅ mycket med just sådana sysslor under året. Sicken bror jag har alltså.  

Nu ny vecka, sista i november för denna gång. Här pratas det om snö, hoppas faktiskt lite på det. Hur som helst, hoppas veckan blir fin!