Julledigt

Dagarna går ömsom fort och ömsom sakta fram på något mystiskt sätt. Tid är en knepig sak. Här kommer ett lite spretigt inlägg från mig om mina senaste dagar.

Julhelg och nyårshelg har passerat i det lilla lugna för mig. Det kändes väldigt skönt att bara vara med några få utan en massa ståhej. Jag jobbade på mitt jobb några timmar under julhelgen, annars gjorde jag så lite som möjligt. Har försökt vila min lilla hjärna. Foton har jag nästan inte tagit alls, då det plötsligt kändes mer stressigt och prestationskrävande av någon anledning.
På julafton var vi hemma hos mina föräldrar, såg Kalle och Karl-Bertil Jonssons julafton, åt en massa god mat, umgicks, öppnade klappar och allt det där andra som hör till.

Till nyårs helgen kom Robins föräldrar och firade in det nya året hos oss. Vi tillagade en massa god mat, åt gott, dukade upp i vårt vardagsrum och hade det bara trevligt.

Till barnen gjorde vi denna tjusiga förrätt, varsin ugglesmörgås.

Vi vuxna fick Skogshägnaplockade kantareller i en god stuvning på en salladsbädd på en toast. Middagen bestod av hasselbackspotatis, entrecote, rödvinssås, fruktig sallad och gott rött vin till. Så sjuukt gott!
Men det blev inga foton på det, det fick jag ingen tid och lust till. Barnen höll sig vakna hela vägen fram till midnatt (förutom minstlillan som jag la i säng kring 23) och just efter det slagit om till det nya året sprang vi ut och firade med att tända lite tomtebloss ute i den svarta natten. En bra start på det nya året tycker jag.

Nu är vi inne på ett helt nytt år, 2018. Det känns helt galet att det gått 18 år sedan millennieskiftet. Då gick jag i gymnasiet, var dyngkär i en kille som jag lyckligt nog fick vara den första att krama in i det nya millenniet, bodde i ett liiiet litet rum där det endast rymdes en säng och ett litet bord, levde på 750 kronor i månaden varav 500 kronor gick till hyra (kan inte riktigt fatta vad jag levde av) och spenderade nästan varje ledig tid med min vän Elina. Nu har jag en man och tre ungar, bor i ett stort hus på landet, har en fast anställning och träffar tråkigt nog inte Elina så särskilt ofta.
Undrar hur mitt liv kommer att se ut om arton år?

Inne hos oss är julen kvar i varje hörn. I fjol ville jag stoppa tillbaka allt i sina lådor så fort julhelgen var över och lixom lotsas att den aldrig existerat. I år vill jag starta om allt från början och ta december en omgång till. Tänk så olika det kan vara. Ute är allt vackert vitt och jag stötte på några vackra renar på vägen då jag skulle skjutsa storebror till en kompis.

De är ju som allra vackrast denna tid om året med sin tjocka päls och ståtliga horn. Det ser väldigt läckert ut då man får förmånen att se dem i stora klungor på flera hundra på samma plats.

Tog idag min första promenad för detta år. Detta är en bild från promenaden och det du kan se är vårt lilla samhälle Ånäset som vårt Skogshägna tillhör. Det var kyligt och friskt ute och luften bet en i kinden, men det kändes väldigt skönt och allt var väldigt vackert utomhus.
Efter min lilla promenad gick jag in och satte mig och såg på en film med ungarna. Det blir fasligt massa film nu under julovet. Det är ju något som hör till, tycker jag.

Jag är fasligt förtjust i färgen röd. Just efter jul brukar jag bli alldeles kräkless på allt rött. Brukar då plocka bort det mesta av det röda och byta ut mot andra färger för att sedan plocka in röda detaljer här och där lite eftersom tills det plötsligt blir jul igen (åren går ju så fasligt fort) då huset lixom lyser rött överallt.