En annan mindre trevlig upplevelse är min bekantskap med vår gräsklipparen. Har ju upptäckt att bara själva ägandet av en gräsklippare gör ju inte att gräset blir kortare. Man måste ju även använda åbäket. Och åbäke är ordet för detta tingest. Robin har envisats med att köpa en gräsklippare utan själv drev, eller vad det nu heter. Vilket jag i och för sig kan förstå för den blev några tusenlappar billigare. MEN den driver (kan ju tyckas konstigt när den nu inte hade någon egen driv kraft...) mig till vansinne, det blir ju så djuriskt tungt. Det går väl an för en musklig man, men för mig med mina trådmuskler är det icket att föredra. Kämpade mig i alla fall igenom den ena delen av gräsmattan, men gick sedan in i vredesmod.
..tror bestämt att jag kommer att få den "fina" veckan i morgon. Det kan ju förstås vara en orsak till min känslostorm... Aja, go´natt!
Vilket drömskafferi! *Vill oxå ha*
SvaraRaderaja självgången på vår gräsklippare är trasig nu och jag tycker inte att det går att klippa då. det är alldeles för tungt.
SvaraRaderaÅh, Petra! Du är definitivt en av mina favoritbloggförfattare. Din förmåga att uttrycka dig är helt och hållet lysande! Jag tackar för ännu ett gapfniss vid datorn, där jag tydligen råkade fastna lite för länge igen... Godnatt!
SvaraRaderaMen oj Hanna nu känner jag mig djupt hedrad..TACK :D
SvaraRadera