Knubbigt och lent

Mor och dotter.

Fläskler med tillhörande grop :-D

Två blonda små ruffs.

Jag skrev i förra inlägget att det inte finns något vackrare än gammalt och nött. Det var ju kanske liiite ljug. För visst är väl ändå små barns knubbiga, lena mjukhet om inte snäppet vackrare. I går åkte vi till Piteå för att gratta en vän som klivit över 30 sträcket och för att hon och hennes man just köpt ett hus. Kunde bara inte hålla mig ifrån att fota min väns underbart söta lilla dotter.

Annars bjöds det på MASSA tårtor, bullar, och kakor. Under fikat spelades till och med svängig live musik, inte tokigt alls. Barnen roade sig gott i rummet som tillhörde sonen i huset. Smålego, finns det något bättre?

 Till sist en bild på spegel som satt i parets hus som jag tyckte var så vacker. Stör mig dock på att jag håller kameran liite snett för att själv inte synas på bilden. Äsch, fin är den ändock.

Ps. Måste tillägga att jag alltid frågar först innan jag lägger upp bilder på någon annans barn här på bloggen. Om det nu inte är så att det bara syns någon liten del av barnet förstås. Då kan det nog hända att jag inte ids fråga. Men råkar du någon gång se en bild på dig själv eller ditt barn som du vill att jag ska ta bort så säg gärna till!