"Strax före jul knäppte det till och blev kallt, och rätt som det var satte det i att snöa så det var glädje åt det." (Citat ur Nya hyss av Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren.)
Igår kväll var "mina tjejer" (som jag och barnen brukar säga om tjejerna i min cellgrupp) hos mig på julmys med högläsning av några favorit julberättelser.
För mig är jul att få höra, läsa eller att se på Astrid Lindgrens alla julsagor. Hon får allt kring jul att skimra och vara så där underbart. Ofta i hennes sagor knäpper det alltid till där just innan jul och vintern tar vid. Själv började jag svikta i min längtan efter en vit jul här i skogshägna. Det verkar inte riktigt som att vädret vill bestämma sig och går från minus och snö till plus och regn fram och tillbaka på bara någon dag. Därför blev jag så glad då jag igår såg på en väderprognos som förtäljde att det skulle hålla sig på minus ända fram till jul och faktiskt snöa lite nu och då.
Jag och min man har länge velat ha en julkrubba. Det är ju trots allt Jesus som julen handlar om.
I år slog vi till och köpte detta lilla underverk med herde och får, Josef och Maria, en åsna,
tre ståtliga vise män med en vacker kamel.
Och det lilla Basusgärnet (Jesusbarnet) förstås, som ligger och myser krum och rödkindad i sin lilla krubba.
Efter att julmyset tagit slut, vinkade jag av tjejerna på bron. Då fann jag vår adventsgran stå och glittra i sitt eget sken så vackert. Efter som att det så snabbt vände från plus och regn till minus frös vattendropparna i granen, vilket gjorde att det glittrade så otroligt fint. Blev tvungen att kila in efter stativet och kameran och fota den lite. Lyckades dock inte riktigt fånga dess glitter så där exakt..
Åja, nog ser vi glittret. Och det var den finaste krubba jag sett på mycket länge. Jag gläds med dej över varje liten flinga som hittar ner till oss i Ånäset så vi myser på!!
SvaraRaderaVilken tjusfull krubba. Särskilt de plirögda visemännen föll mig på läppen. Ja, och så Basusjärnet, förstås.
SvaraRadera