onsdag 23 november 2016

Adventsstök och kransförsäljning



Advent har sakta börjat att leta sig in i vårt hem. Vi hade barnkalas för vår femåring i lördags och efter det är först nu idag som jag hunnit hämta igen städningen. Jag vill inte pynta ett stökigt hem, nej först vill jag att det ska vara städat, sen pyntat. Har dock börjat inse att jag får sänka mina krav lite till någelunda städat.
Hos mig pyntas det i dess sedvanliga ordning. Alltså min sedvanliga ordning. Först avskalat, adventsljusstakarna och stjärnorna kommer fram (men tänds inte förrän den första advent), julgardinerna sätts upp, ljusstakar med röda, vita eller gröna ljus ställs lite här och var, kyrkan, julblommor, någon bonad och ev lite granris och tallris tas in. Sedan utökas pyntningen mer och mer för var vecka som tar oss närmare jul.
Veckan innan jul är det så mycket så min käre make nästan har lust att kräkas i ett hörn. (Skämt och sido.)  Jag äälskar att pynta kring advent och jul. Jag vill att alla sinnen ska få uppleva julen. Jag längtar redan till dagen då julgranen tagits in och pyntats och jag kan sitta i vardagsrumssoffan och bara mysa åt allt det juliga. Men dit är det ett tag kvar, nu advent.


Ute är det just nu inte så mycket till adventskänsla. Regn och halka är det som bjuds. Fast just nu snöar det faktiskt ute, men jag känner inte så stort hopp till att den kommer att ligga kvar. I december vill jag ha snö, mycket snö. Men det är ju inget man kan råda över, så är det med det.



Men jag kan ändå inte låta bli att tycka om denna dimmighet. Gråa toner som gör att linjerna mellan himmel och jord suddas ut. 


Storebror skjutsar minstlillan i vagnen.


Men nej, nu vill jag mycket hellre ha frostgnister är regndroppar.

Nu lite reklam för årets julkransar som vi knåpat ihop;











Fina va!?! Vi kommer att sälja dem på julskyltningen på söndag här i Ånäset. Dessa plus några andra kransar, kakor, knäck och återbruk av olika slag till exempel gamla kaffekoppar som vi gjort nåldynor av och ljus av och fågelmatshållare av. Jag lovar att de är jättefina.
Alla slantar vi skrapar in går i år till Panzisjukhuset i Kongo.

Hoppas vi ses där!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar