Hemma hos

Höstvädret har varit påtopp hela helgen. Jag tycker bara att månaderna går alldeles för fort, det var ju alldeles nyss början på september och nu är månaden slut och oktober har klivit fram. Oktober är en underbar månad, tycker jag.

Det finns så många vackra löv överallt och efter varje liten promenad med barnvagnen har jag fickorna fulla av fina röda, gula, orangea ja alla de fina.

Vi åkte hela familjen till Bureå, Robin har två av sina bröder där, storebror och äldsta lillebror. Då det var dax för minstlillan att sova tog jag en promenad ut i höstvädret, ut till denna konstiga men oerhört vackra byggnad som ligger i utkanten av Bureå. Här kan man verkligen snacka snickarglädje.

Häftig paviljong, visst! Tack vare google kunde jag ta reda på lite information om byggnaden.
På 1890 talet lät J. G. A. Sandberg, som drev ett ångdrivet sågverk, bygga upp en gård vid vackert läge vid Bureälven som fick namnet Åbacka. Dit lät han med båt frakta denna makalösa trädgårdspaviljong som lär ha stått på Stockholmsutställningen 1897. Tragiskt nog så dog Sandberg 1899, endast 41 år gammal, så han han inte njuta så mycket av sin gård.
Gården är sedan länge riven, men paviljongen står kvar.

Vackert läge som sagt.

Tragiskt nog står paviljongen och förfaller, men nu ser den ut att vara under reparation.

Tillbaka hos min svåger och svägerska. Har tagit lite kort från deras fina hem, se och njut.

Väggen över den vitmålade träpanelen är vackert ljusgrön. Syns dock inte så tydligt på mina bilder.

Dotterns rum.

Köket.

Blev helt förtjust i denna UNDERBARA kastrull! Så fin! Vet inte om det syns så bra, men de har jättefina nyproducerade Perstorpsskivor i köket. 

Där suddig i bakgrunden sitter min svägerska, vackra Frida. Vi har haft en jättetrevlig helg. Bland det bästa var att få sitta en kväll, efter att barnen somnat, tillsammans med andra vuxna och bara prata. Det blir lixom inte så ofta, så det gäller att suga fast i de tillfällen som ges.
Barnen hade jätteroligt dela långa lördagen och bara lekte OCH lekte. Vår Elias fick gå över till Robins storebror som har en dotter i samma ålder som Elias och de lekte av bara den. Att få ha kusiner som bor på inte allt för långt avstånd är ju bland det bästa. Robin har så fin kontakt med alla sina bröder, de är som så mån om varandra och jag tycker så mycket om att få komma hem till deras hem.