Ojoj sommar och bloggande går visst inte riktigt ihop. Har börjat på detta inlägg jag vet inte hur många gånger, men jag hinner liksom aldrig klart. Det är väl i och för sig ett gott tecken att jag har ett liv bortom cyber världen.
Jag måste börja med att göra två erkännanden;

Jag har vart otrogen!! ......mot min frisör... Ja det är så jag skäms. Har min frisör Maritha i det kära Skellet, men jag är så sällan åt det hållet nu för tiden. Så när vi ändå skulle åt stan (Umé) passade jag på att boka en tid hos en frisör där. Nu sitter jag här, visserligen med en fin frisyr (..vilket i och för sig lika gärna Maritha kunde ha skaffat mig..) men med lite dåligt samvete..

Mitt andra erkännande är att jag är så vansinnigt lat. Ja det är sant. Vi har nästan konstant stökigt här hemma, men jag orkar sällan städa ordentligt utan håller endast efter lite så där lagom så det i alla fall går att bo här. Har märkt att jag mår så bra när det är nystädat och fint i mitt hem, mår nu istället lite småuselt hela tiden. Vilket leder till att jag blir ännu latare och städar ännu mindre... Någon som har ett botemedel mot denna åkomma? Eller är det bara att ge upp och deppa ihop?

Jag och Elias har kommit till det stadiet att vi börjar bli aningens less på varandra. Vi spenderar ju nästan varje minut om dygnet sida vid sida så det kanske inte är så konstigt. Jag kan säga så här att vi lockar inte endast fram det allra bästa sidorna hos varandra. Alldeles nyss blev han helt vansinnigt arg på mig när jag inte längre orkade hålla honom i händerna så att han kan öva på att gå. Det är nästan det enda han tycker är roligt. Att sitta i gåstolen är då inte alls att föredra, att krypa runt (ja jag kanske inte berättat det, men han har faktiskt nu lärt sig att krypa) på golvet kan vara kul ett tag, men att gå måste ju vara det roligaste som finns. Elias har dock en mycket vek mor som får så otroligt ont i ryggen av att gå omkring i denna omåttligt osköna och onaturligt vackra ställning, hållandes honom i händerna.
Just nu sitter han med ryggen mot mig och äter kex, tittar på mig i bland med en smått bister min. Jag håller på att, samtidigt som jag skriver denna blogg, tillaga honom lite lunch. Mat brukar ofta göra min son på lite bättre humör..

Elias och jag åkte på en liten utflykt till lillklumpen och Ida. Här sitter de och kollar in den ny hem komne Lorenz som kastat sig på sin åkgräsklippare för att för första gången få klippa gräset på deras gräsmatta. Det var en mycket intressant syn att skåda :D

Nu åker jag, Elias och Robin på läger i en vecka. Ni lär ju märka om vi kommer att överleva denna pärs...