Det är vackert

Nu börjar snön sakta men säkert smälta här i hägna. Under gårdagen stod regnet som spön i backen hela dagen och gjorde susen för att luckra upp den hårda snön. Allt möjligt skrot börjar att så smått tina fram igen.

Och dessa ulliga mossiga stenar börjar att titta upp bland allt det vita.

Min favorit bäck som jag vet min älskade faster Anna känner samma kärlek till har totalt svämmat över. Den som brukar ringla fram i en lång smal orm, har numera tagit över en stor del av skogen. Det är väldigt vackert här hur än bäcken ter sig.

Är barnsligt förtjust i att fota olika speglingar i vatten.

Träden har ett smått trolskt utseende på denna plats. 

Jag är äntligen nyklippt och har fått mig en hel dag att själv vandra runt i sekondhand butiker och sitta och fika med en av mina bästa vänner. Jag behöver få komma bort ibland. Så att jag kan få komma hem igen och återgå till hemmets stök med ett lättare hjärta.

Vi har ingen sjö här i Skogshägna, men så här års finns det massvis av stora vattenpölar. Jag kunde inte låta bli att vandra runt i flera av dem.

Vackra Gordon har mycket mark att utforska. Alltså, det är allt något särskilt med svarta katter. Han är såå fin.

Min goa minstlillas kinder blir nog bara rundare och rundare. Åh min lilla kärlek! Tänk snart är hon ett år, så galet.