Picknick

Dagen började med regn, men ju mer timmarna gick ju mer sprack molnen upp och Skogshägna fylldes av värme. Jag fick (till och med) ut min förkylde make och vi spenderade hela eftermiddagen utomhus. 

Minstlillan har mest spenderat sin utomhustid i vagn, men idag fick hon krypa runt bäst hon ville. Det var så mysigt att sitta och se på henne hur hon kröp runt och undersökte varje grässtrå. Det märks att vi inte har haft någon ettåring i vår familj denna tid på året. Storasyskonen, som båda är födda på hösten, var minst ett och ett halvt och kunde ta sig fram på ett helt annat sätt. Storasyster har dessutom aldrig undersökt saker med munnen (vilket många knappt tror är sant, men jo det är så) så henne var det inga som helst problem att ha lekandes med småsten eller liknande.

Hittade storebror första stövlar, men de var lite för stora och halkade rätt snabbt av hennes små fötter när hon försökte krypa iväg. Det blev påsar med gummisnoddar istället. Funkade mycket, mycket bättre. Men lite tokigt ser det ut *hihi*.

Nu ÄNTLIGEN är tiden inne då man nästan inte vill gå in, utan stanna ute hela dagen och långt in på kvällen. Mellis ute är ett ständigt fenomen hemma hos oss. Oftast blir det en picknick i all sin enkelhet bara ute på vår gård, men snart ska vi nog dra till med en på någon annan plats.

Tycker så mycket om min mans händer. Dessa har aldrig gjort någon annan människa illa. De är starka och fyllda med kärlek till andra människor. Lessnar aldrig på att hålla hans hand i min.

På tal om picknick förresten. Jag är lite smygkär i två personer som jag aldrig träffat. Hoppas på att jag skulle faktiskt skulle träffa dem kan jag ju alltid göra, men det tvivlar jag starkt på. Dessa två heter Pia och Dennis och har en jättefin blogg som heter Kammerbornia. Följer också de tu på instagram (det coola är att de båda följer mig, vilket jag knappt ens kan förstå, förlåt det var bara en liten parentes).
Pia skriver och fotar så magiskt bra och nu har de båda gjort en bok tillsammans som heter "Picknick: Utflykter och inflykter". Jag har förhandsbeställt den som en present till mig själv och längtar nu tills den dimper ner i vår brevlåda. Länkar här till bloggen om du själv vill in och läsa om boken; www.kammebornia.se 

Gordon hittade en skön plats i solen i min planteringsbänk. Han är så svart så han syns nästan inte på bilden. Så vacker han är våran katt och så lycklig över att äntligen få spendera stora delar av dygnet utomhus.

Efter att jag tagit ner den soltorkade tvätten i tvättkorgen stod jag länge och kramade en av tallarna som står just här bredvid denna bänk. Klockan var halv sju och solen värmde skönt. Tittade ut över åkrarna och betraktade ett rådjur som betade. Häftigt vad de kan smälta in i åkerns färger. De är så vackra djur, inte lika majestätiska som hjortar, men nära på.