tisdag 18 september 2018

Köksfint


Det jag tycker mest om med vårt hem är att det sakta får växa fram. Vi hittar ting vi tycker om lite pö om pö och bygger upp vårt hem med det vi tycker om. Jag har haft ögonen öppna efter en "ny" lampa att hänga över köksbordet en tid. Nu har jag funnit den. En skomakarlampa med hiss. Den ser kanske lite liten ut att hänga över ett köksbord, men den ljusar upp rummet väldigt fint och ger ett varmt sken.



Det är roligt när man hittar en grej som när man ser den känner att ja det där är ju precis det jag letat efter. Vacker i sin enkelhet tycker jag att den är. Skulle gärna hitta sådana där "tantiga" virkade dukar att hänga på den och byta vid olika högtider och årstider. Däremellan får den hänga vit och naken, fin då också.


Hissanordningen i vitt porslin är så fin tycker jag.


Jag tror bestämt att jag ska önska mig en riktigt fin svampbok i julklapp. Jag kan ingenting om svamp. De enda svampar jag känner igen är flugsvamp och kantarell, annars är jag helt utan kunskap. Vore roligt att veta mer.


Har ingen aning vad detta är för svamp, men de såg så gulliga ut där de stod så jag var tvungen att plocka dem. Tvättade händerna noga efteråt ifall de skulle vara hemskt giftiga.


Tillbaka till köket. För en tid sedan plockade jag och barnen en hel hoper av äpplen hos en kompis. Vi har ätit några av dem som de är, gjort paj av några, kräm av andra och nu äppelmos. Jag brukar vagga mina äpplen vilket jag tycker är ett mycket bra sätt att göra äppelmos på. Först skär man bort eventuella skador på äpplena, delar i lagom stora bitar och kokar dem i lite vatten utan att ta bort vare sig skalet eller stjärnhuset. Efter att de kokat en liten stund i vattnet och blivit mjuka tar man upp äppelbitarna och lägger dessa i vaggan och börjar att mosa.
Jag hade stor hjälp av mina tjejer som turades om att vagga medan jag skar upp och kokade.


Det kan bli rätt sölligt, men inte så farligt ändå. Sedan plockar man ut skal och stjärnhus lite då och då från vaggan och fyller på med mjuka äppelbitar tills att alla äpplen är vaggade.


Äppelmos ser inte så väldigt inbjudande ut direkt på bild, men galet så gott det är. Efter att alla äpplen vaggats mäter man upp äppelmoset och kokar i en gryta på spisen med så mycket socker som behövs. Sedan häller man upp det varma moset i rena, varma burkar och sätter på locket och så är det klart.


Eller det finns ju en sak som återstår efter att moset hamnat i sina burkar. Att städa upp efter sig. En vagga inkletad i äppelklet och äppelskräp är inte roligt att finna i sitt kök dagen efter moset kokats kan jag lova. Medan jag diskade stod jag och slängde min blick lite nu och då ut mot åkern och på berget. Berget som såg ut att stå i brand i kvällssolens sken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar