Mardrömmar..

Vaknade i natt (eller tidigt i morse rättare sagt) av en arg mans röst i mitt huvud som sa; "nähäpp, får jag inte ta kort på dig då kan jag lika gärna hugga huvudet av dig!" Usch! Sedan gick det inte att sova något mer. Ska nog sluta se på serier som bron och den som dräper. Är nog lite för psyksvag för sådana program, men de är ju så spännande och bra så det går ju inte att missa.

När jag var gravid med Elias drömde jag riktigt obehagliga mardrömmar. Robin fick ligga och trösta mig långa stunder efter att jag kallsvettig och gråtande vaknat av någon hemsk dröm mitt i natten. Det var särskilt en dröm som var jag kommer ihåg än idag.
Drömmen var som en följetong och förföljde mig genom flera nätter i rad. Flera ur min familj blev mördade och tillslut hade jag bara min pappa och syster kvar i livet.
Mins särskilt en natt då jag fick se på när Peter och Frida (Robins mellanlillebror och han fru) blev mördade mitt framför ögonen på mig. Huga!
Det komiska i det hela är att det visade sig efter några nätters följetong att det var min farmor som var seriemördaren. Haha min fina, snälla, gamla farmor som inte gör en fluga förnär i verkligheten. Ja man kan skratta åt det nu, men i drömmen var det riktigt obehagligt..

Nu till något trevligare. Elias säng är klar. Eller rättare sagt han sover i den, men jag skulle behöva måla innersidan ett varv till.
Det kändes bara så dumt att när han lärt sig så bra att sova i storkille säng hos sin farmor och farfar att sedan vänja honom tillbaka till spjälsängen när vi kommit hem för att sedan måsta börja om igen med att vänja honom vid att sova i stor sängen igen. Nej, jag och Robin bar helt sonika ner sängen som den var och Elias är riktigt duktig på att somna och sova i den. ....Inte alla kvällar, men de flesta...

Så här såg den ut före det evinnerliga slipandet och målningen.

Och nu så här. Har tänkt måla en lite uggla på gaveln ovanför huvudkudden, men jag får se när det blir.

Nu står spjälsängen bäddad och klar vid min säng och väntar på sitt innehåll. Längtar så gräsligt, för nu är jag less!