Då regnet envisas att droppa och raderar ut varje litet spår av det vita, kändes det fint att en dag i alla fall få lite vitt. Lite snö och mycket frost, det vill jag ha i denna årstid.
På min lilla promenad över till grannen förundrades jag åt det vackra vita som sakta faller ner. Det var vackert och lite vemodigt på samma gång. Livet. Att finnas här och nu i det som gör ont och i det som ger hopp. Se den lilla vita flingan dala ner för att sedan landa och smälta mot min kind.
Efter en liten samtalsstund med mina nära kära som i detta hus bor, klev jag ut igen. Ut genom dörren följde också några fyrfota små liv. Tveksam till snön satte sig den vackra grå sig intill husväggen och funderade nog kring vad detta kalla vita skulle vara bra till.
Snöflingorna lade sig så fint på deras pälsar.
I vårt hus var det inte mycket fart på de tu fyrfotingar som här bor.
Nästan så att man kan öppna liite, lite på ena ögat.
Eller titta upp lite smått förnärmat och liksom tycka att "hallå där, jag försöker faktiskt vila här, ta och gå någon annan stans och stör..".
Har du likt mig katter i ditt hus av det förnäma slaget? Ikeas stolsdynor är helt perfekta att lägga i fönstret eller någon annan plats som din katt har som favoritplats. Våra katter älskar att få ligga eller sitta på platsen där dessa finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar