Snorhelg

Denna helg blev verkligen inte som jag hade tänkt. Den är förvisso ännu inte slut, men om jag säger så här då istället, denna första del av denna helg blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Barnen har varit väldigt förkylda hela veckan och på fredag eftermiddag då jag skulle bege mig till jobbet tittade lillan på mig med matta glansiga ögon och då jag kramade henne kändes hennes huvud så varmt så varmt.

Jag och min man lyckas nästan alltid numera att jobba samma helger, vilket leder till ett fixande och trixande av barnvakter. Denna helg hade min älskade vän Elina, eller tantElina som barnen kallar henne lovat att barnvakta. Kände inte för att låta Elina helt själv ta hand om ett febrigt oerhört känsligt barn och ett annat snorigt, hostigt och som tycker att det är lite extra kul att retas när han märker att lillasyster är så där extra känslig, en hel dag sådär. Så det blev att vabba.

Fina Elina har läst sjuttioarton böcker, storebror har åkt runt med Hans i traktorn och skottat snö, vi har bakat muffins, tittat på OS och däremellan har det gnällts av bara den. Vet inte om det beror på att jag är så enormt trött som gör att de känns mycket mer gnälliga än vad de egentligen är. För trots att det egentligen varit en rätt så mysig dag så känns det som en befrielse att få lämna detta hem i morgon för att åka till jobbet.