Jullovsdagar

 

Jullovslediga dagar, så behövda och sköna. Jag jobbar min halvtid, men Robin och barnen är hellediga. 

Efter en hel del skidskytte som vi skådat på tv blev tjejerna sugna på att göra en egen skidskyttebana ute på vår gård. 

En hel del snö har kommit under dessa jullovsdagar. Storebror fick hjälpa till med att köra snöslungan.  

Kisse satt på behörigt avstånd och kolla in dårskapen som försiggick på gården.   

Den mesta av tiden har vi förstås befunnit oss inomhus. Många gånger helt osociala med lurar på öronen med olika ljudböcker att lyssna på. "Harry Potter" hos storasyster, någon "discgolf pod" hos pappan och "vinterprat med Olof Wretling" i mina. De andra syskonen har jag inte riktigt kolla på vad de lyssnat på förutom vid ett tillfälle då jag tillsammans med dem byggde pussel och lyssnade på "Hicke Hiskerlig Halvulk den tredje".

Själv har jag suttit och stickat en hel del. Började efter att julafton passerat på en tröja till Robin. Känns så roligt att äntligen få sticka något större till honom. Dock har han valt den så förfärligt tråkiga färgen grå. Längtar till dess att jag kommer till det övre partiet på bålen där mönsterstickningen börjar. 

Efter nyår fick nyårsdukningen ge vika för detta roliga, men svåra, pussel som jag fått av min son i julklapp. På något sätt hör liksom pussel och jullov ihop. Får se om vi lyckas i att knåpa ihop det. 

Ute är det helt MAGISKT vackert. Jag tvingade med mig familjen på en liten tur med våra sparkar då sparkföret visade sig just nu vara helt ypperligt. Så här ska vinter vara med hårt packad snö på våra vägar så grus ej behövs och man kan susa fram i väldig fart på sparken. 

Frostigt och kallt.

Tycker att det är så oerhört vackert då frost och snö klär in varje liten detalj. 

Jag håller med min faster i att dessa svarta ensilage liknar små gulliga stugor med snöklädda tak.  

Idag tog jag och min son årets första runda kring elljusspåret på längdskidor.  

Sicken härlig tur! Hoppas på att det kommer många fler skidrundor detta år. Jag är dock förfärligt urusel på att åka utför med längdåkningsskidor. Hur jag en försöker tappar jag balansen och brakar hårt i backen. Med idoges träning ska det nog gå tillslut. Denna tur körde jag hårt med "köttbullemetoden". Min son kände sig väldigt tacksam över att det bara var jag och han i skidspåret och ingen annan. Han tyckte att jag såg helt och hållet störtlöjlig ut. Fattar inte alls varför han tycker det? En snart förtiårig småvinglig kvinna sittandes likt en köttbulle på långa skidor komma glidandes i ett väldigt sus nedför en backe kan väl ändå inte se störtlöjligt ut? Visst!? 

Medan jag och storebror "susade" fram längst skidspåret åkte pappan och tjejerna för fullt på skridskobanan. Sicken härlig utestund alltså! Mer av detta vill jag ha!