Inomhusdagar är det som känns mest lockande i dessa dagar. Ute VRÄKER formligen snön ner. Vi har skottat snö långt in på kvällarna och tidigt om morgnarna. Det jobbiga har varit att det blåser så mycket. Blåsten tar med sig snön som skapar stora drivor över vägarna. Men man får mycket träning för hela kroppen. Inte att förakta. Att styra snö är helt och hållet gratis träning. Inga dyra träningslokaler och träningsredskap behövs då man har en hel gård att skotta.
Dagen mellan dessa "snövräkar dagar" tog jag mig och min yngsta in till stan för ett besök hos min frisör. Jag har inte varit till henne på över ett års tid då pandemin inte gjort det möjligt. Eller omöjligt har det ju inte varit, men håret känns inte som någon stor prioritet i risken att råka bli utsatt för corona.
Nu tog jag ändå risken, både jag och minstlillan var väldigt noga med att tvätta och sprita händerna och hålla avstånd till allt och alla. Det var också inget stor mängd av människor ute på stan, vilket gjorde det betydligt lättare.
Jag har alltid och kommer alltid att förbli väldigt frisyrfixerad. Fastnar dessutom alltid för lite udda frisyrer vilket min frisör tycker är riktigt kul. Hon är också riktigt duktig på att ta mina förslag och göra om dem lite så att det passar på mig.
Något som lyser igenom på dessa bilder, även om jag försökte dölja det, är min väldiga trötthet. Jag har ett mående som är till 98 % av energi nästan varje morgon, men som på bara några få timmar rasar ner till 5 %. Det är frustrerande och tärande. Jag vill bara få "fly" bort från allt. Krav, även det allra minsta, gör att jag helt slår bakut, pulsen ökar, andningen höjs, ångesten kryper kring i kroppen och det äter på orken. Jag har heller inte förmågan av att bara ta lite av energin då den är som störst. Mår jag bra så ger jag allt.
Nu har jag börjat på en väg mot att få hjälp att få må bra. Vägen hit har varit så lång och vägen framför är säkert också väldigt lång. Men nu har jag i alla fall börjat ta några små kliv och det känns så bra att äntligen få hjälp.
Inne står granen fortfarande kvar. Den har börjat att få små nya granskott. Haha. Så tokigt. Jag har haft väldigt svårt att släppa taget om alla finsaker som vi äger att pynta huset med kring jul.
Julkulor är så magiskt fina. Inget jag egentligen vill packa ner.
Nu ligger de i alla fall i sina kartonger och nerstoppade i den stora fina flätade korgen där jag förvarar allt granpynt.
Alla bedårande vackra pumlor eller som dessa som jag inte riktigt vet om de är fina eller oerhört fula..
Tycker också mycket om alla vackra förpackningar. Alla gamla, fina, tejpade. Särskilt de bruna med "knagglig" handskriven text på.
Vissa är SÅ tjusiga så att de helt enkelt inte går att packa undan..
Har i min orkeslöshet verkligen försökt göra det lätt för mig till nästa år genom att packa ner allt i fem olika kartonger. Första till fjärde advent har varsin låda och den femte lådan där allt granpynt finns. Riktigt klart är det dock inte. Det är i alla fall nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar