De sista vackra lite halvvisna bladen från mina två julstjärnor fick skapa detta vackra. Det var länge sedan jag skapade lite "kaffekonst", det får det bli ändring på för hur konstigt det än låter så älskar jag det.
Äter ett granatäpple som blivit kvarglömt sedan jul. Den hade inte blivit dålig på något sätt faktiskt. Rätt coolt. Så otroligt god frukt att äta, fruktansvärt hemsk att skala dock. Står vid fönstret ätandes på de goda små granatäppelkulorna och ser ut på allt det vita som stormat ner från skyn. Sicka galna mängder snö det kan komma egentligen. Jag och Robin har varit ute och skottat i sinne, ändå är gårdsplanen helt igensnöad med stora drivor.
Lekstugan är helt insnöad. Snö är väldigt vackert, särskilt då den liksom "bäddat in" olika ting.
Sicka små söta fåglar som besöker vårt fågelbord. Gången som vi skottat dit har helt snöat igen. Får ta tag i saken och skotta fram den igen då stormen lagt sig och vi fått det ordentligt skottat kring bron. Tänk ändå att jag skulle börja tycka att det är så roligt och givande att skotta snö. Ja, jag tycket faktiskt det. Kanske inget jag står för senare närmare våren.... Men just nu känns det så.
På tal om vår. I denna lilla kvist ligger det lagrat en hel den vår. Så fascinerade och magiskt. Tänk, i denna kala, skrala, nakna yta lagras liv som i vår kommer att spricka fram och bjuda på sprakande blomster, grönt klorofyll och i sommar kommer det att gå att plocka mörkröda saftiga körsbär just från denna. Häftigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar