Älskade förgätmigej. En sådant vacker blå färg de har på sina små, små blommor. Min påbörjade stickning passade alldeles perfekt i färg med dem.
Livet här i Skogshägna rullar på. Just nu är vi i en period då barnen bråkar så in i vassen. De leker, bråkar. leker, bråkar, bråkar och bråkar. Det är väl så det ska vara med syskon. Roligt är det i alla fall att se att tjejerna börjar att leka så väldigt bra tillsammans. Det är först nu som minstlillan börjat att bli så stor så hon kan vara med i leken. Hon tycker mycket om sin storasyster och är inte alls glad då syrran har en kompis på besök och hon inte får ha henna för sig själv.
Tänk vad tiden går. Nästa vecka går barnen ut skolan och får sommarlov. Det känns väldigt skönt, men jag känner att jag inte riktigt hänger med. Upptäckte idag att rabarberna växt så det knakar om det. Brukar vara snabb på att göra en rabarberkräm så fort de kommit upp en bit, men nu han de växa en hel del.
Jag och minstlillan gick ut för att plocka en del av dem.
Det blåste så förfärligt så minstlillan började frysa så jag fick stå för allt tvättande och hackande själv.
Då vi kom till momentet att i skulle koka krämen upptäckte vi att potatismjölet var slut. Snopet. Men det går ju lätt att handla. I morgon hoppas jag på att vi kan få inmundiga sommarens första rabarberkräm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar