fredag 3 augusti 2018

Var ska vi bo?


Åter hemma och semesterlivet har sin stilla gång. Känner mig lite känslomässigt urladdad nu efter så många roliga dagar på resande fot. Klänger mig också lite krampaktigt fast i de sista semesterdagarna med min man. Önskar att de vore fler. En annan som som hänger över mig är känslorna kring vårt hus. Hur ska det bli med huset? Vi fick rådet att tänka över sommaren hur vi vill och jag är hel övertygad vad jag vill ungefär varannan dag. Ena dagen att jag vill flytta, nästa att jag vill bo kvar.


Bo kvar? Men hur blir det då? Många säger att de vet hur det är att bo vid en tågräls och att man knappt ens störs av det. Saken är då att de valde ju själv att flytta in i huset/lägenheten då rälsen redan låg där. För oss är det ju helt tvärt om, vi valde att bo på denna plats för att platsen ser ut som den gör precis nu. Skulle vi bo kvar skulle vi leva med den vetskapen om hur det såg ut före.


Jag vill helt enkelt veta. Hur ska det bli?


En annan sak är att jag vill börja bygga upp den tillvaro som jag och min familj ska bo i. Fortsätta bygga upp drömmarna vi hade kring detta hus eller flytta till en annan plats och börja där. Jag vill sätta upp tapeter som jag nu efter många år av funderande kommit fram till. Jag vill bygga upp en gård med blommor och buskar. Något man inte gör i en handvändning utan bygger upp under många år.
Vill inte leva i ovissheten. I väntan på att se var vi ska bo. Jag vill veta.


Under en tid har vi kollat runt var vi skulle vilja bo om Skogshägna inte är platsen. Jag skulle vilja veta vilket hus det är. Mina kriterier kring hus är att det ska vara ett äldre hus. Ett hus med nött och använt, men som går att flytta in i direkt utan att golv måste brytas upp och ledningar och rör måste bytas. Huset får gärna stå lite avskilt, men har cykelavstånd till affär.


Hur hittar man denna plats?


Dessa tankar tar lite av glädjen i sommaren. Trots allt det fina som livet ger. Kvällsdopp i solnedgång i varm sjö.


Barn som plaskar och leker.



Tid med de man gillar mest.




Det sätter tyvärr en liten grå kant på den vackra sommarkvällen i sommar Sverige.


Fina vackra sommardagar på en favoritplats vid havet. Sol, bad, picknick och vänner. Det gör att man faktiskt glömmer sina bekymmer för en stund, men de ligger ändå kvar där och gnager.





Förlåt för ett lite dystert blogginägg. Men det är väl så livet är. Lite upp och lite ner.

1 kommentar:

  1. Usch, så jobbigt! Jag hade också grämt mig inför ett sådant tufft beslut... Hoppas ni snart får landa! Rom 8.28

    SvaraRadera