Dagarna lixom springer fram. Nyss var det första december och vips så är vi kommit halvvägs till jul. I dag är det luciadagen och jag har varit och lyssnat på världens sötaste luciatåg på minstlillans förskola. Under gårdagen var jag och Robin tillsammans och tittade på storasyster och hennes förskoleklass då de hade luciatåg. De var så duktiga och så in i vassen söta.
För mig är annars inte det här med lucia så speciellt för mig. Har inte så många traditioner kring den dagen. Jag är inte en sådan där öm moder som kommer och väcker barnen tidigt på morgonen med tända ljus och fika på säng om luciamorgonen, nej det är jag påtok för morgontrött för. Men vem vet, den tiden kanske kommer den med en vacker dag.
I år har jag tvingat mig själv till att se vårt hem som en enda stor punktinsats. Att det får vara fint i ett hörn där och kanske i ett annat hörn där. För att sedan lixom zooma in och bara se på de där särskilda punkterna och inte allt det där runt omkring.
Tycker mig lyckas rätt så bra med det, än så länge i alla fall. Får se hur det lider närmare jul. Jag är, av någon anledning, helt besatt av att i alla fall en gång om året så ska hemmet vara så där skinande rent och den enda gången är just kring jul. Och när det inte går, vilket inte är så konstigt när man bor i ett hus fullt med kreativa ungar, ja då blir jag så besviken och irriterad. Den känslan har jag nu jobbat med hela hösten med att jobba bort. Nästan så att jag kände mig nervös över att julen skulle komma. Men jag hoppas att det ska gå bra.
Och just ja, mina julstrumpor är ju klara. De kan jag ju sitta och titta på när hemmet sunkat ner. Känner mig väldigt nöjd med dem. Fina och sköna.
Till sist kommer det en liten bombning av bilder på mina söta små tärnor. Se och njut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar