Hejsan! Nu tänkte jag att du skulle få hänga med mig på en ledig tisdag. Tyckte att det skulle vara roligt att dokumentera den i lite bilder. Så här har du mig, eller delar av mig i alla fall, iklädd mina senaste loppisfynd en urfin gul tunika och en kofta i marino ull med beigegula blad. Båda köpta på Röda Korset för 10 kronor stycket. Halsbandet är en gåva från min mor och far. Den är gjord av en tjej som heter Hanna och har instagramprofilen @hannas_finheter . Hon skapar helt ljuvliga halssmycken av retrotyger och ibland även nya tyger. De är så fina. Men nog om det, nu börjar jag dagen.
Efter att ha kämpat mig upp ur sängen hjälp skolbarnen iväg till skoltaxin satte jag mig i min gröna sköna fåtölj, plockar upp min stickning och stickar varv på varv, varv på varv. Att sticka islandströjor är bland det roligaste jag vet och just nu håller jag på med en till min svägerska Frida. Det känns extra roligt att sticka en till någon som man tycker hemskt mycket om.
Samtidigt som jag stickar sitter jag då och då och tittar ut ur detta gröna fönster med små rosa fina klickar.
Gordon ligger och sover på soffan intill.
Severus sover på bordet.
Sedan vaknar minstlillan och kommer nerstruttande för trappan på sina barfotafötter, rufsiga hår. rosa nattlinne och blåa snuttefilt i högsta hugg. Hon sitter i mitt knä en stund och jag får lukta på hennes mjuka hår. Vi går till köket och ordnar frukost, kaffe och macka till mig och skinksmörgås, blodapelsin och vatten till henne.
En helt annan dag var jag ute i skogen intill och plockade lite blåbärsris. Nu har de börjat att växa ut små fina blad. Fint att se på då snön fortfarande vräker ner utanför fönstret.
Efter frukost plockar jag i köket och städar lite här och var. Minstlilla följer varje steg jag tar. Hon är så söt och underbar på alla vis, men ibland kan jag bli helt galen på att hon absolut inte kan leka själv utan måste vara med mig hela tiden. Känner mig liksom fångad i mitt eget hem av hennes ständiga jakt efter mig. Usch vad hemsk jag känner mig som säger så. Jag hoppas att du förstår vad jag menar. Jag älskar henne över allt annat, men jag vill få vara med mig själv ibland utan att vara förföljd. Det skapar en stress inom mig. Men jag har en sådan tur som fått denna underbara skapelse i mitt liv och hon ger mig så mycket mer glädje än allt annat.
En annan dag stoppade jag och minstlillan i ärtor i jorden och nu växer ärtskotten för fullt.
Vi värmde rester till lunch och äter av ärtskotten. Förvånade nog tyckte minstlillan om att äta dem. Det hade jag inte trott. Själv tycker jag det är så goda att lägga på smörgåsen.
Minstlillan har jag nyligen klippt håret på. Kort där bak och page där fram. Hon blev helt enkelt urgullig i den nya frisyren.
Nej men titta, en sovande katt intill. En till sötnos som gärna vill vara nära. Om han inte sover allt för tungt vaknar han alltid till och följer med mig om jag lämnar rummet och somnar på en ny plats i det rum jag nu befinner mig i.
Några av mitt bladande blåbärsris satte jag i vasen med några röda fina tulpaner.
Efter lunchen kom storasyster hem och vi tog bilen ner till byn för att ha ett utvecklingssamtal med minstlillans fröken. För ovanlighetens skull har jag bilen hemma, Robin som jobbar på en annan ort har ett större behov av bilen och jag tar mig istället fram med min fina elcykel. Men idag hade jag bilen och efter utvecklingssamtalet och lite andra ärenden lämnade vi storasyster på miniorerna och begav oss hem igen för att möta upp storebror.
Efter att vi (läs jag) skottat tung blötsnö från gården går vi in. Mellis dukas fram och inmundigas medan vi pratar om skoldagen som varit.
Piper iväg till kyrkan och hämtar storasyster. Medans jag lagar middag hjälper jag skolbarnen med deras hemläxor och sedan får de sitta en stund och ha skärmtid.
Medans maten är i ugnen diskar jag undan och dukar fram. Min Robin kommer hem och vi äter middag tillsammans och försöker prata ikapp allt det vi varit med om under dagen.
Tisdagen avslutas i detta underbara hem, min faster Annas. Den vackra bruden på tavlan är min farmor. En av de vackraste tavlorna som finns.
Fint att få avsluta en dag med att få sitta tillsammans med några nära och prata om veckans roligheter och vedermödor. Varje tisdagkväll träffas vi några kvinnor och pratar om livet och vår tro. Jag kan tyvärr inte vara med varje tisdag, men de tisdagar jag kan är till en stor glädje för mig. Bor du här i trakten och skulle vilka vara med oss på tisdagkvällar får du gärna höra av dig.
Nybakade scones och te i vackra tekoppar.
Jag älskar detta hem och det har varit en trygg plats för mig sedan mina unga tonårsdagar.
Det var min lediga tisdag det i några drag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar