måndag 10 juni 2019

Odlingsfix i sommartid


Hundkex, hundkex, hundkex. Jag är galen i hundkex.



Frukost ute. Rabarberkräm med kall mjölk. Dricka kaffe, sola och läsa en bra bok. Det är sommar för mig.






Det där med att göra en dagbädd ute, det måste vara en av de bästa sakerna jag har gjort. Underbar plats att ligga och vila på eller filura på vad jag ska göra härnäst. Det är sååå mycket jag vill göra på vår gård nu under denna period av sommaren. Vet bara inte riktigt hur jag tänkt hinna med allt. På något sätt är det som att jag tänkt vara på flera platser samtidigt. Jag har varit så ledsen över ovissheten om vår lilla plats på jorden. Det finns fortfarande kvar, men nu tänker jag istället bara finnas här och nu och inte tänka så mycket på vad som eventuellt kan hända.


Blev så kaotisk i huvudet när jag fick nyheten om järnvägen och dess dragning över Skogshägna så jag kunde inte förmå mig att åka och köpa de två äppelträden som min man fått på presentkort från sitt förra jobb. Det går inte att förklara, men det gick bara inte. Jag har så länge drömt om egna äppelträd och ville verkligen åka och hämta hem dem. Kunde inte bestämma vart på gården vi skulle gräva dessa två stora gropar och sätta ner dessa symboler för hopp om framtiden. Det hade inte bara med järnvägen att göra, jag var också rätt deprimerad och slutkörd efter småbarnsåren, missfall, graviditeter, förlossningar, stress på arbetsplatsen, aspergershjärnan, add och så vidare.
MEN ett körsbärsträd vi fick vid vår minstlillans födelse sattes i backen tack vare min kära man. Jag är så glad över denna lilla, lilla buske och i år blommar den för första gången sen den planterades här i Skogshägna.





Så tjusiga blommor!


Bredvid dagbädden finns våra odlingsbänkar. Jag har i dagar arbetat med att gräva ur all jord ur dem, för de har totalt övertagits av svartmyror. Grävt ur, myrrat,väntat, lagt lager av tidningar och markduk, fyllt på med ny jord och en herrans massa hästskit. Nu äntligen kan jag börja plantera i dem igen.



Mina små odlingar har börjat att få smått panik i sina planteringsbyttor.


Fick hålla på en bra stund innan jag lyckades pillra isär alla luktärtor och minstlillan hjälpte mig sedan med varsam hand att stoppa ner dem i jorden.




Hoppas hoppas att det blir några fina eterneller av dessa som jag odlat fram. Känner nästan inte att jag vågar fota och lägga upp odlingar här på bloggen. Det kan ju gå precis hur bra eller hur dåligt som helst med allt detta. Jag är helt och hållet nybörjare och bara testar mig fram och du kanske sitter där och fnyser och tänker "men hur tänkte hon nu när hon gjort så där?" Men jag älskar att fota och lägga upp bilderna här på bloggen på det jag tycker om och jag måste ju kanske våga visa lite nederlag också.
Det är ju precis så det är med odling, man måste testa sig fram för att lära sig. Om det går bra kan man göra på samma sätt nästa år, om inte får man tänka om och göra på ett annat vis.



Katterna tycker väldigt mycket om mina odlingsbänkar, till mitt förtret. Lägger över dem med en fiberduk över natten, men på de ställen där jag satt från måste det sitta ett skydd över hela tiden så att de inte gräver upp allt jag lagt en massa jobb på.


Nu är de så små, hoppas att de växer påsig.


Dillen tar sig precis över kanten och kikar fram så urgulligt med sina gröna fina spröt.



På onsdag ska jag till Trädgår´n (en plantgård här i kring) och inhandla mig sommarblommor till blombänkarna och några perenner till rabatten. Har i år redan innan försökt planera exakt vilka blommor jag ska köpa så att jag inte behöver bli så väldigt förvirrad och nästan drunknar i beslut i havet av alla vackra blommor. Några bornholm pelargoner har jag redan inhandlat och de står i sin papperspåse och inväntar på att vi bli omplanterade. Typ väldens vackraste pelargon.



Tiden mellan hägg och syren blev visst nästan obefintlig i år igen. Hemma hos oss är allt lite senare än allt annat här i kring och vår har inte riktigt slagit ut. Men överallt annars blommar de för fullt och doftar magiskt! Det fina med att hela tiden ligga lite steget efter är att jag ständigt får njuta av allt dubbelt så länge. Kan ta med mig en kvist från någon annans som redan blommar och sätta i en vas hemma. För att sedan få njuta av mina egna då de andras nästan blommat ut.

Men nu ska jag sluta med att sitta här och knappra och vandra ut i solen igen. Ett regnmoln blåste just förbi och lämnade marken blöt efter sig, men nu lyser solen igen. Avslutar detta bildbomb inlägg med ännu nägra bilder på denna lilla blomma. Den må vara liten, men är fylld med mängder av magi. Skogsstjärnan.







1 kommentar:

  1. Glad att läsa att du försöker vara här och nu. Bilderna är som vanligt så mysiga och fina. Precis som ni. Kramar

    SvaraRadera