Hemma är det liv och rörelse kring mina tre ungar. Jag är SÅ otroligt glad över hur vi har fått den stora välsignelsen att bo. Ute i skogen, vid en åker, ändå så pass nära en affär att det går att cykla till den. Det vi saknar här är cykelavstånd till en badplats. Självklart går det finemang för många att bo i ett kvarter, men det är inget för mig. Jag mår inte bra av att bo för nära andra människor. Haha, det låter ju helt knasigt, jag som älskar andra människor, men det är så det är. Pulsen höjs inom mig av bara tanken på att bo inringad av andra människor, deras åsikter om hur saker bör vara och hur vi lever våra liv.
Jag måste få ha närhet till skog och natur för att må bra. Måste kunna "bara vara" i en bubbla som bara består av min egen familj. Det kan vara nog jobbigt för mig att oroa mig för vad våra endast tre grannfamiljer tycker om att våra barn härjar runt kring deras gårdar.
Flickorna fick ta sig varsitt utomhusbad idag. Jag skulle också vilja ha en stor balja att bada i utomhus en solig varm dag. Dock vet jag inte om jag har så stor lust till att bära ut allt vatten som skulle behövas till den. Dessa två "baljor" är de finaste jag har. Den emaljerade fick jag i 30 års present och den stora flörtade min man till sig åt mig på en loppis. Egentligen var den inte till salu, utan bärhjälp för allt det andra som låg på loppisbordet, men som sagt vi fick ändå köpa den, för en billig peng dessutom. Jag vet inte vad det är med den, men den gör att jag blir så oerhört nostalgisk av att titta på. Kanske att mormor hade någon liknade i deras sommarstuga där vi spenderade de absolut bästa veckorna av sommaren då jag var barn. Jag vet inte, men något är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar