Det slog mig en gång då mina svärföräldrar var här en hel helg och hjälpte till med allt möjligt att hur är det egentligen möjligt att det är tänkt att två personer ska lyckas ro iland en hel familj. Att två personer ska sköta om ett helt hem, fostra några små barn, jobba för att tjäna brödfödan och samtidigt rå om varandra och hålla den där glöden i liv mellan varandra. Är det inte egentligen lite för övermäktigt för bara två små personer?
När svärföräldrarna var här var vi istället för två nu fyra vuxna och tre små barn. För första gången sedan jul var det städat i mer än ett rum i huset, barnen hade ständigt någon som höll ett vakande öga över dem och både mat för dagen och fika inför minstlillans födelsedagsfirande hans med.
Idag hade jag bestämt mig för att städa vårt sovrum och fylla mitt nya klädskåp med mina kläder istället för att de skulle ligga i högar runt omkring det. Robin hade tänkt arbeta med lite allt möjligt ute och det där mer mat hade lixom ingen tänkt på. Resten av huset hade jag inte tid att springa runt och småplocka i hela tiden så det blev helt enkelt kaos överallt. Det fanns ingen som tog vid på det saker som jag vanligtvis brukade göra...
Nu menar jag inte att jag önskar att mina svärföräldrar skulle flytta in hos oss, älskar dem båda, men jag tror ingen av oss skulle klara av att bo på samma gård. Men jag undrar är det egentligen bra att det bara är två vuxna som ska ta hand om en familj? Har inget bra svar, men jag funderar mycket kring det just nu..
Nu tänker jag i alla fall överösa er med bilder från vårt sovrum. Har länge letat efter ett klädskåp till mig, då barnens kläder mer och mer börjar ta över i vår gemensamma garderob och plötsligt så fann det mig.
Det är ett riktigt gammalt skåp och det höll nästan på att falla isär då vi skulle frakta in det i sovrummet. Tungt nå nanting! Om jag säger så här, spikarna var hemmagjorda så nej nytt är det inte. Hyllorna är nyinsatta och nyckelhålet är gömt bakom ett relativt nytt beslag. Jag har skurat skåpet både in och utvändigt, men upptäckte rätt snabbt att det luktade riktigt illa i det. En risk som man tar när man köper gamla grejer. Men efter att det stått med två glas med ättika i några dygn luktar det mycket, mycket bättre. Sedan fick det stå och vädra ett bra tag.
Anar ett vist färgmönster på mina byxor..
Visst är skåpet fint!? Jag är helt kär i det.
Har renbäddat min och makens säng idag. Finns det något bättre än att krypa ner i alldeles rena sängkläder? Mysigt.
Klänningen som jag tänkte ha under morgondagen får hänga framme på skåpdörren. Blommigt ska det väl vara då det är midsommar? Ja, det tycker i alla fall jag.
Älskar öppna fönster. Alla underbara sommarljud kommer in och fyller hela rummet och vinden tar en svag svängom kring gardinerna. Äskar utsikten från vårt sovrum.
En liten överblick. Vaggan står bara kvar sedan minstlillan sov i den. Det är en vagga som typ hela min släkt på fars sida har legat i. Om jag mins rätt så är har till och med min gammelfarfar legat i den då han var bebis. Rätt mäktigt om man tänker efter. När jag skulle föddas målade min äldsta faster och hennes man den.
Minstlillans hörn.
Och lilla storasysters hörna.
Det var allt för denna gång. Hoppas du får en härlig midsommar! Bra väder kan man ju alltid önska sig, men inte är det väl hela världen om man måste sitta inomhus istället för ute i det gröna. Min bror och hans fästmö har kommit upp för helgen, så ja vi kommer nog att få det riktigt bra.
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar