Ja nu blev det baka av, hela degen till och med. Lillan bakade nog mest av oss alla. Rätt mysigt faktiskt att samlas hela familjen och baka pepparkakor tillsammans. Hoppas att vi fortsätter med den traditionen.
Minstlillan lekte mest med mjölet och åt upp det mesta av degen hon fick.
Min syster vad också hemma i helgen och degade hon med.
Några plåtar blev brända, vilket är lätt hänt då det är många som ska hjälpa till, men många blev vackert bruna och goda.
Jag kokade lite knäck också. Blev riktigt nöjd med den faktiskt.
Idag, tredje advent hade vi först en hemmaförmiddag. Det blir oftast så då Robin har brandjour. Barnen bråkar och leker om vart annat. Minstlillan klättrar och blir lixom aldrig nöjd om hon inte får göra något fuffens. Jo det finns en sak hon verkligen tycker om, det är att sitta i ens knä och att vi tillsammans läser en hel drös med böcker.
När minstlillan sov tog jag mig en promenad ut på åkern. Älskar ljudet av knarrande skor mot den kalla vita snön och den vita röken som ångar då man andas. Jag tar ju mest kort från vår gård och ut mot berget på andra sidan åkern, men ovan ser du en bild från andra sidan. Här kan du ana de fyra gårdarna som finns i Skogshägna. Vårt finns i mitten.
Gick till ån som finns på andra sidan åkern. Det är en vacker liten å, extra fin om vintern. Följde fotspåren av en älg efter åkanten. Helt plötsligt försvann de och syntes igen på andra sidan. Jag tycker att det är väldigt läskigt att gå på frusna sjöar och andra vatten, men om isen höll för en älg så måste den ju även hålla för mig.
Jag tog mod vid mig och trevade försiktigt, försiktigt ut. Vilken härlig känsla. Glömde till slut min rädsla och skrina glad fram längst den gnistrande isen.
Så härligt och vackert.
Vilka vackra färger. Kalla, men oerhört vackra.
Älskar hur himlen sakta målas till en gigantisk ljus, ljus regnbåge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar