Blev så glad här om dagen då jag hittade ett fint band med röda små harar på i en fint syskrin som är från Robins farmor. Ett skåp får som ett helt nytt liv då det sitter band på hyllkanterna. Vackert, tycker jag i alla fall. Nu ser det väl lite tokigt ut med olika bredd på banden i samma skåp, men hemma hos mig spelar det inte så stor roll. Jag har bara så enormt jobbigt med att klippa i sådana fina gamla band och oturligt nog så var bandet lite för långt (i och för sig bättre det än att det varit för litet). I stället för att klippa sönder det ligger det nu en liten hög i ena ändan av hyllan, inte så snyggt kanske.
Tiden före barnen kunde jag ofta äta dåliga innehållsfattiga luncher. Det där med mat har lixom aldrig varit min grej och mest bara ett nödvändigt ont. Något som jag tvingats att omvärdera nu då jag har barn. Kan ibland sakna dessa luncher då jag bara värmt en "varma koppen", gjort en smörgås och ätit en frukt till det. Att slippa att tänka på alla måsten kring maten. I veckan tog jag mig en sådan lunch, så skönt.
En liten jultrio har fått komma upp ur jullådan och sjunger för glatta livet vid den lilla speldosekyrkan i vardagsrummet.
Gordon har jag fått göra en liten plats för i varje fönster. Dock har denna fina röda bolljusstake hamnat i golvet två gånger. TACK OCH LOV så har den inte gått sönder. Nu har den fått en ny plats. Gordon känns mer och mer som en del av vår familj och som nu känns nästan som att han alltid har funnits med oss.
En liten tomte med tandvärk är min årets tomte. Jag är lite smågalen i fulfina tomtar och "får" köpa/skaffa en tomte per år. Denna lilla tomte var dömd till soptippen, men tack vare några av mina kusiner får den nu leva vidare hemma hos mig.
Avslutar detta blogginlägg med ett litet ljus. Man kan inte njuta sig less på brinnande juleljus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar