Vinterdagar

Det är tisdag eftermiddag och mitt huvud är lika trött som om det vore fredag. Jag har för en tid sedan börjat äta en ny medicin som gjort att jag kunnat få mitt liv tillbaka. Jag orkar med livet på ett helt nytt sätt och det är helt fantastiskt att det funkar. Lite surt känns det att jag måste äta medicin för att klara av en helt vanlig vardag. Men jag känner mig ändå väldigt tacksam över att det finns. Som min svägerska sa till mig härom dagen; "Det är ju inget konstigt med att man tar medicin mot kroppslig värk för att man inte ska ha ont och orka med vardagen, så varför skulle det vara konstigt att ta medicin mot psykisk smärta?" Det är ju sant, men det är ändå svårt att få sig själv att förstå det.
Trots medicinen är jag ändå efter dessa två arbetsdagar så in i vassen trött. Älskar min arbetsplats, men det är så mycket som är så jobbigt där just nu. Eller rättare sagt så är det väl något som funnits en längre tid, men nu börjar dropparna rinna över.
Jag är fortfarande väldigt dålig på att hantera stress, även om jag trodde att jag blivit mycket bättre på det, så jobbet gör mig väldigt trött. Hade lovat mig själv tulpaner efter jobbet och jag köpte några fina "gårdagens" som var lite billigare. Medan jag snittade mina fina djupröda och gulbleka tulpaner satt jag och lyssnade på storebror som läste sin läsläxa för mig.

Lagar något enkelt till middag och kvällen tar vid med sina göromål.

Jag tycker mycket om detaljer. Har satt upp ett, enligt mig, jättefint kantband på vår stringhylla. Jag har så det räcker till alla hyllkanter, men vet inte om det kanske blir "för mycket" om jag sätter dit på alla. Tycker att den är helt ljuvligt fin, så vi får se hur det blir.

Natten kommer och jag somnar som en stock i vår säng tillsammans med maken som jag älskar allra mest i hela världen.

Onsdagsmorgonen anländer. Skickar trötta skolbarn till skoltaxin och sätter mig med min stickning och dricker mitt goda morgonkaffe. Vill ha några armledsvärmare och en har jag stickat klart och nästa är just påbörjad. Hoppas jag snabbt kan sticka klart även den så att jag kan använda dem nu i vårvintern.

Har stickat efter mönstret "halvvanten lingonkvist" från Maja Karlssons bok "Trettiofem vantar". Har bara ökat maskantalet från början och minskat lite eftersom och gjort dem mycket längre än vad de skulle vara i beskrivningen. Egentligen tycker jag inte alls om att sticka ribbstickning, tycker att jag är riktigt dålig på det. Hur jag än försöker sticka jämt, ser det ändå ojämt ut. Men det fick gå ändå, sköna är de i alla fall.

Solen sken in genom fönsterna under förmiddagen.

Är rysligt förtjust i glas i olika färger. Extra fina blir de om de får stå i ett fönster och solens strålar lyser igenom det.

Det är så skönt med en ledig onsdag. Så borde ju alla ha det. Att först jobba mån-tis, ledig onsdag och sedan jobba tors-fre. Men det förstår jag att det inte skulle funka, men man kan ju alltid drömma.
Minstlillan blev så sugen på att baka något. Själv kände jag ingen riktig bakanda, men jag hjälpte henne att komma igång med en chokladbolledeg och lyckan var gjord för denna treåring. Jag blev faktiskt riktigt impad på hennes snyggt rullade bollar.

Det blev ett riktigt festligt mellanmål, kan jag låta meddela, efter att storasyster kommit hem från skolan. Snälla som vi är så sparade vi några till storebror och pappan att äta då de kommer hem.