Skrik och grin..

Oj idag känner jag mig såå trött.. Vi har vart på badhuset idag och haft den sista gången med babysim. Jag vet inte vad det har gått åt min son. Från början har han älskat att bada och simmat och plaskat från det att vi gått i till att vi gått upp. Men de sista tre gångerna har han varit lätt till gråten och super känslig om det kommit någon "okänd" i närheten.
Idag var han jätte nöjd till det att vi klev i bassängen. Sen grät han heela tiden tills dess att han var påklädd, då fick till och med mamman som bytte om bredvid oss ett litet leende bakom nappen. Det kändes så tråkigt att se alla andra plaska runt och leka av sina små bäbisar där i bassängen och få sitta och prata i lugn och ro och mysa med de små efteråt i omklädningsrummet. När man själv försökte få sin son att slappna av, eller åtminstone få i sig lite luft och inte svimma av alla hysteriska skrik. Och jag kan säga hysterisk var han... Nejdå, nejdå jag är inte bitter..

Men nej jag ska inte klaga. Vi är så oerhört bortskämda med en fantastisk son som bla inte har haft kolik,som sovit hela nätterna flera månader tillbaka, somnar på kvällen utan problem (nästan) och som så ofta ger en ett sådant himmelskt och varmt leende.
Men han har de senaste veckorna som fått för sig att vara väldigt känslig och nära till gråten för ingenting. Nej jag ser inga tänder som är på väg än de två han redan har. Förvisso har han de senaste dagarna blivit väldigt hård i magen så det kan ju vara anledningen till dagens missöde.

Stackarn, igår bara skrek han när han skulle klämma ut det som brukar komma ur den bakre regionen. Han var SÅ hård i magen. Utbildat skitolog (som min mamma så fint brukar kalla det) som jag är, försökte jag hjälpa honom så gått jag kunde. Efter en bra stund var proceduren tillslut över och lille Elias var helt slut. Det blev mys i sängen med välling och sedan bums i säng.
Nu är det inköpt plommonpuré som Elias faktiskt verkade gilla väldigt mycket :D Tack gode Gud för det!!