En utflykt till förr

En av sommarlovets sista dagar tog jag barnen med mig och åkte till Gammlia i Umeå. Vilket fantastiskt ställe. Jag fascineras ju mer åren går av det som är svenskt. Saker som tillverkas här i Sverige, det genuina, det som håller och är bra för miljön. Jag tycker mycket om gamla nötta saker. Ting som har en historia, är använt och som någon faktiskt använt och vårdat. Fascinationen och intresset för hur man levde i Sverige förr, det är också något som växer inom mig mer och mer.
Vill försöka dela detta med mina barn och det finns ingen bättre plats än just denna. Bästa sätten att lära sig något är ju att få kliva in i bilden, att få se, smaka, känna och lukta. Och det är precis det man får göra här, kliva in i hur man levde i Sverige för länge sedan.

Bilderna är lite sneda och så, men här vill jag ta dig med på vår lilla rundtur bland dessa fantastiskt vackra hus på denna plats. Vi började i ladugården.

Sedan gick vi in i storstuga. SÅ mycket vackert! Skulle kunna gå runt och titta på allt hur länge som helst. Men barnen var snabba och rusade vidare hit och dit. 

Först fick vi se på när mor i stugan kärnade smör, sedan spelade hon "Den klara sol går åter upp" på den stora vackra orgeln för oss.

Minstlillan och stora lillasyster kröp ner i den under sängen där vi fick berättats för oss att föräldrarna i stugan brukade sova. På den övre sängen stoppade man in alla barn, där fick de sova, gärna längst bredden så att det skulle rymmas små många som möjligt där uppe. 

Den varma fina fällen i vackert vävt mönster. En av husets statussymboler. 

Jag och minstlillan stannade och hälsade på hästarna och fåren en liten stund.

 I bagarstugan fick de som ville prova på att baka bröd. Emylinda ville gärna prova.

Sedan fick vi ta hem hennes egengjorda bröd vilket luktade och smakade så gott. Så vacker inredning det var i bagarstugan, enkel och nött, hit in skulle jag typ vilka flytta.

Medan brödet svalnade gick vi ut och provade på att tvätta och skura som man gjorde förr. Hej vad barnen arbetade. Tänk om de ändå var så där duktiga hemma.

Vattentunnor i trä, det är bland det finaste som finns, tycker jag i alla fall. 

Snart skulle ju skolan börja och vad passar inte bättre än att se hur de gick i skolan förr i tiden. Så vi lämnade bondgården och vandrade vidare till skolhuset som låg en bit bort.

Magistern lärde hur man skrev sitt namn. (Kolla in skåpet förresten i kammaren, så fint!)

Det var lite klurigt, men kul.

Detta hus minns jag inte riktigt vad det hade varit för någonting, men det är så galet vackert.

Detta hus är fattighuset. Att tänka sig hur de gamla hade det då de levde i ett fattighus, det vill man inte ens tänka på.
Sedan kom pappan och mötte upp oss och vi begav hos till vår kära tant Elina. Det är förresten en plats till på Gammlia som vi besökte, men det berättar jag om vid ett annat tillfälle.

Under tiden vi befann oss på Gammlia var Robin med Elina och köpte TV och hjälpte henne att installera den. När vi kom dit drog barnen ut typ alla spel de kunde hitta medans Robin arbetade klart med tv;n. Vi åt middag och efterrätt som Elina lagat, umgicks en stund och åkte sedan trötta, men glada hem. Eller nej förresten Minstlillan var inte det minsta glad över att åka hem. Hon skrek som en galning och ville inte lämna Elinas lägenhet. En lägenhet som för övrigt är fylld med så fina prylar och möbler.

Tack för mig för denna gång. Hoppas att du med kan göra ett besök på Gammlia eller en liknade plats där du bor. Kan verkligen rekommendera det!