Minstlillans hörn

Jag älskar ljuset och utsikten från vårt sovrumsfönster. Sovrummet har dock inte varit någon angenäm plats att befinna sig på under den senaste tiden. Det har nämligen varit hejdundrande stökigt, dammigt och full av grejer.
En av orsakerna har varit att det faktiskt varit sommar och det har funnits en hel del annat att göra än att just städa, men också på grund av att rummet intill har varit i ett långt pågående renoveringsprojekt. Nämligen lillans första helt egna rum. Nu när det är klart har jag tagit itu med rummet som nu är mitt, Robin och Minstlillans sovrum och städat har jag i TVÅ hela dagar. Lillans hörna har nu blivit minstlillans hörna och där i från tänkte jag nu visa lite bilder.
Jag kan låta förtälja att minstlillan är helt sjukt stolt över sin lilla vrå.

Växasäng med sänghimlen. Sänghimlen är gjord av en konsol som sitter fastskruvad på väggen och en fin gammal gardin. En gardin som var en av det första gardiner som min mamma och pappa köpte till sitt gemensamma hem och som jag har haft i min ägo en längre tid men tråkigt nog inte haft något fönster att ha den i, men nu så.

På väggen ovanför huvudändan hänger denna lilla, fina ängeltavla.

Och på golvet nedanför står hennes egna jättefina pall. Bra att ha för att ta sig lätt upp och ur sängen.

Dessa fyra små träklockor köpte jag till minstlillan då hon fortfarande låg i min mage. Hyllan med småkrafset fick hon överta från storasyster.

Lyckan då man hittar gamla sängkläder med rätt initialer.

Blommorna på tråd har minstlillan köpt själv på en loppis och var väldigt stolt över dem när de fick komma upp på väggen.

En gammal skolbänk som jag hade i mitt rum som liten passade perfekt i hennes lilla hörn. Vi blev båda så nöjda med vår prestation vid inredandet. Så fint det blev alltså!

Och tänka sig nu får jag ha mitt egna sängbord vid min plats vid sängen OCH kan dessutom kliva i och ur sängen från min sida. Behöver inte längre krypa över min man och en hög av ungar som kommit dithasande någon gång under natten. Sicken fröjd.

 

 Fick en sådan fin bukett med luktärter av min faster som nu pryder mitt lilla hörn.

Medans jag städade lekte dessa två galningar och stökade fram och jag stökade bort. Precis som det ska vara...

Nu kanske du tänker, men så fint städat det är där i Skogshägna hos familjen Marksén. Det kan jag förtälja att det är det ICKET! Eller jo, det finns faktiskt tre rum som är städade, men de andra är det rent förfärligt stökigt. Jag har valt att fokusera och ta ett rum i taget och helt sonika strunta blankt i de andra.

Så här är det. För att först över huvud taget du ska ta sig in i huset får du skutta över alla grejer som står på bron, simma igenom ett hav av skor och jackor som ligger huller om buller på golvet i hallen. Sedan möts du av ett kök utan golv. Eller jo visst finns det ett golv där någonstans under alla prylar, men det är faktiskt svårt att tro och du får nästan slå dig fördärvad när du ska försöka vandra fram.
Tvättstugan är full av smutsig och ren tvätt i en salig röra.
Trappen upp är full i grejer, mellanrummet som har använts som rum för tapetserarbordet, är fullt av verktyg och saker som tagits ut ur lillans rum och andra saker som lixom bara hamnat där i väntan på att de ska komma till rätt ställe. I storebrors rum har alla saker på något mystiskt sätt hamnat på golvet istället för i sina lådor eller på sina hyllor..
Hu! Jag vantrivs med stök. Men när man bor i ett hus med fem stökisar och bara en som städar, ja då blir det så här.

Är det kul att fota stök? Nej. Så det ni får se här är den städade verkligheten, inte det som finns bakom ryggen. Och här är en liten hint från lillans rum;

Men mer om det en annan gång :-).