Bebisen är beräknad nu i slutet på denna månad, så just nu lever vi i väntans tider. Jag, som inte ens kan läsa en bok utan att först läsa det sista kapitlet, tycker att det är så frustrerande att inte veta när den lilla skrutten tänkt komma ut. Det skulle kännas så mycket lättare om jag visste att till exempel på fredag då är det dax. Nu vet man ju ingenting och varje dag måste barnvakt för storsyskonen ordnas för ett eventuellt BB besök.
Meeen det är ju så det är, så det är bara att gilla läget. Det kan lätt kännas som att jag kommer nog att vara få vara gravid livet ut, trots att man vet att det egentligen inte är så.
Vi går inte bara och väntar på bebis hela dagarna här i Skogshägna. Det finns mycket att göra så här i vårtiden. Först och främst så njuter vi så enormt av att ha pappan hemma. Första veckan blev barnen oroliga direkt han gick ut genom dörren och jag fick gång på gång säga att pappa har semester och kommer att vara hemma hos oss nu så mycket att vi kommer att bli less på honom.
Barnen har fått ta fram sina cyklar, vilket var till stor glädje. Själv minns jag att jag och mina syskon alltid var de sista av barnen på gatan att få ta fram cyklarna på våren. Vilket kanske inte alls är sant, men det är "barnaminnet" som finns i mina minnen.
Är det inte en av de ljuvligaste sakerna som finns att om våren äntligen få ta fram sin cykel. Att sätta sig på den och susa fram genom vårluften och känna den enorma friheten komma emot en. Underbart! Jag njuter fortfarande även fast jag är vuxen av den stunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar