Matlagning

En sak som fascinerar mig är människor som är så duktiga på att laga mat. I min närhet finns det många, men två av dom bästa är min mormor och min svärmor. De har en förmåga att få till det där lilla extra. De smakar av maten och känner "hmmm det är något som fattas" och lägger i lite mer av "det där" och vips är maten så där perfekt god.

Själv har jag en mycket tveksam hållning till mat och matlagning. Självklart uppskattar jag inmundigandet av en mycket god maträtt, men annars är mat ett mer nödvändigt ont än en gemytlighet. Jag tror att det ligger i att jag är så dålig på att laga mat och har heller inte något intresse för att lära mig. Tycker att det är så otroligt tråkigt och trist att tillaga mat.
Om jag av någon underlig anledning skulle gå och bli plötsligt rik någon gång i framtiden skulle här genast införskaffas en kokerska.
Jag tycker då och då att det kan vara lite trivsamt att laga mat, men inte var eviga dag och dessutom inte bara en gång om dagen utan dessutom två! Skulle jag ha en kokerska skulle jag lösa detta med att hon, eller han för den delen, lagar den mesta maten, men att jag ibland, när andan faller på skulle få ge kokerskan ledigt och att jag själv skulle få stå för matlagningen.
Tänk så trivsamt!

Nu är ju fallet sådant att jag inte förefaller mig särdeles rik alls. Så jag får stå här i mitt kök och knota på bäst jag kan. Önskar att jag kunde ge mina barn en bra mat tillagad från grunden gjord på ekologiska bra råvaror. Men den bleka sanningen är att i detta hem oftast serveras halvfabrikat...