En dag med mig

 Lite bilder från igår och idag. Det är helt magiskt vackert ute dessa dagar. Lite för kallt för min smak, men sagolikt. Jag har mest hållit mig inomhus, men kikat ut då och då genom fönsterna för att se allt det vackra. Himlen var blå, solen sken in genom fönstret och snön gnistrade.

Inne finns det inte många spår kvar från julen. Förutom två avklippta amaryllisar, en liten gran som jag tog in i mitten av december som börjat att ge små granskott så den har jag inte hjärta att slänga ut i kylan och någon liten tomte som för övrig brukar få stå framme året runt då jag är allt för kär i dem för att de bara ska få komma fram en månad om året. 

Jag trivs bra att vara hemma. Det slog mig och min man för ett tag sedan att vi nästan inte umgåtts med någon på två år tillbaka. Det beror på många saker förstås, har ju till exempel varit gravid och osällskapssugen först nästan ett års tid, sedan fött bebis och totalt krupit in i bebisbubblan och inte velat komma ut därifrån. Sen är det ju så att då hemmet är fullt av sådana där små, tenderar tiden till att springa fram. Man hinner lixom inte med.

En vanlig vardag för mig ser ut lite så här;
Tidigt om morgonen vaknar minstlillan, får lite bröstmjölk och somnar ibland om och bestämmer sig ibland för att det nu är morgon och vill inte alls somna.
Strax innan sju ringer makens väckarklocka och han tar upp storebror och hjälper honom att hinna med taxin. Jag får ligga kvar en stund till. (Om han inte jobbar natt förstås, då får jag att he mig upp.) Sedan sticker maken (oftast) till jobbet. Jag kliver upp, stoppar i mellangumman frukost, klär på och skjutsar henne till förskolan.
Kommer hem, dricker några muggar kaffe med smörgås till i tv;soffan, minstlillan mjölk från bröst, framför nyhetsmorgon på tv 4.
"Hänger" med Sigrid tills storebror kommer hem från skolan kring elva/halv tolv. Ammar minstlillan och stoppar henne i vagnen så att hon (förhoppningsvis) kan sova några timmar. Jag och Elias äter lunch tillsammans. Vips så är det dax att hämta Emylinda från förskolan.
Mellis en liten stund efter att Emylinda kommit hem. Lite lek, bråk eller pyssel tills klockan är 15.30 och jag måste börja med middag.
Vi äter alla middag, minstlillan sin smakportion.
Mellan allt det där så försöker jag hinna med att städa, diska, tvätta, hänga och vika tvätt.

En del av dagarna blir det bad för storbarnen efter middagen och klockan 18 Bolibompa. Sedan kvällsfika, borsta tänderna, kvällskissa, på med pyjamasar, kvällssaga och hopp i säng. Förhoppningsvis somnar de snällt i sina sängar då de lyssnar på någon CD-saga. För mig gäller det att underhålla Sigrid någon timma tills det är dax för henne att sova. Sedan kommer en härlig ensamstund för mig eller tillsammans med min man. Sedan kryper vi i säng och jag somnar i mannens armar. Tills minstlillan vaknar där kring ett och samma procedur startar om..

Svisch så har en dag gått och en ny börjar och återkommer med ungefär samma stil. Helt ofattbart vad dagarna går fort av att bara göra samma sak åter och åter igen.
Vissa dagar vill jag bara kräkas åt eländet, men oftast trivs jag som fisken i vatten.