Sensommar

Det är sensommar och luften ute är så skön och klar. Ljuset går nästan inte att förklara, det är så magiskt vackert med alla skuggor till som blir långa och fina. Bär och andra växtligheter är det tid att skörda och man vet nästan inte hur man ska slå knut på sig själv för att hinna med allt det man vill hinna med.

Pelargonen i vardagsrummet skapade en sådan fin skugga tillsammans med gardinen, som egentligen är gamla vita lakan.

Titt ut!

Jag älskar pelargoner, de är så vackra!

Kvällsljuset här i Skogshägna alltså. Kär. 

Fina röda lingon i allt det gröna och bruna.

Vandrade över till grannen en kväll för att träffa mina tjejer i en samtalsgrupp jag är med i, där vi också brukar pyssla tillsammans ibland. Min granne har en sådan fin rabatt och fin trädgård. Det har jag sagt många gånger förut, men det tåls att säga igen.

 I år har de gjort en sådan stor och härlig köksträdgård. Fick bara med en liten bit av hela allt det på bilden.

Den som håller i hjärtat får säga det den har på hjärtat utan att bli avbruten och får spåna fritt, långt eller kort.

Fint och gott fika.

Bladen ute alltså, de är så vackra allihop.

Jag och minstlillan vandrar nästan dagligen över till grannhönsen med lite matrester.

I fjol hade de sina fina hönor och tuppar fritt vandrandes på gården och stängdes bara in om natten. Men de fick sådana problem med både räv och rovfåglar, många liv fick sättas på spel. Så tråkigt. I år är de inhägnade, men har ändå en stor yta att sprätta runt på. 

Efter att resterna lämnats hos hönsen springer vi hem i det fina sensommarljuset.

Det tar alltid så ont att inse att den varma sköna sommaren med strandhäng och barfotadans är över, det känns så sorgligt för man vill ja ha så mycket mer av sådana dagar. Ändå älskar jag sensommaren och hösten. Men det tar ändå ont att säga hejdå till sommaren.